Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statistisk historik. Af Milkontrollören G. A. H. d'Ailly - Öfversikt af trafiken å statens järnvägar samt det ekonomiska resultatet af densamma under åren 1856-1905
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1862 och 1905 hade denna grupp märkligt nog att uppvisa samma
procenttal eller 76,3 %, och under de mellanliggande åren varierar detta mellan
minimum 64,6 % år 1877 och maximum 77,9 % år 1904 med tydlig tendens
till stegring under de senare åren på II klassens bekostnad, hvilken under
perioden varierat mellan 29,5 % år 1877 och 20,4 % år 1904. Äfven I
klass, som i afseende på procenttalet för personkilometer är något bättre
situerad än med afseende på resandeprocenten, har sitt maximum, 5,9 %,
år 1877, under det att minimum, 1,7 %, återfinnes åren 1894 och 1904.
Af de absoluta personkilometertalen för år 1897 skönjes tydligt den
stegring af transportarbetet, som utställningen i Stockholm medfört. Alla tre
klasserna visa nämligen detta år en ansenlig ökning från föregående år i
personkilometertal, och denna är högst betydligt större än ökningen från
1895 till 1896, ehuru under detta senare år västkustbanan införlifvats med
statens järnvägar.
De fluktuationer, som de på trafiken inverkande hufvudfaktorerna
såsom utsträckning af statsbanorna, anknytning till enskilda järnvägar,
konjunkturer, utställningar m. m. medfört, kunna afläsas å bifogade diagram.
På grund af det inflytande som bannätets tillväxt samt anslutning till
enskilda järnvägar utöfva på de absoluta trafiktalen kunna dessa
emellertid icke läggas till grund för några slutsatser rörande trafikintensitetens
växlingar. Endast i det fall att de, utan att banlängden minskats, förete
en sänkning, då en trafiken hämmande faktor måste hafva tillkommit, äga
de i detta afseende vitsord.
I stället måste ett sådant bedömande grundas på trafikens storlek pr
bankilometer trafikerad banmedellängd, då en förändring i bannätets
utsträckning jämväl kommer att ingå såsom faktor.
Till ledning vid bedömandet af växlingarna i persontrafikintensiteten
har en del tabeller och diagram utarbetats. Så anger tabell 5 antal
biljetter och, liksom äfven diagram 9, personkilometer pr bankilometer för
tiden 1865-1905. En framställning af trafikintensiteten å bannätets särskilda
delar lämnas därjämte i tabell 12 för åren 1896-19041, och hafva siffrorna
för det sista af dessa år jämväl grafiskt återgifvits å diagram 12.
Hvilken god mätare på det allmänna ekonomiska tillståndet
järnvägstrafiken i själfva verket är framgår med all önskvärd tydlighet af diagram
9 med det talande förloppet hos kurvan under 1870-talet och dennas
uppåtgående under senare hälften af 1890-talet.
Under femårsperioden 1900-1904 har persontrafikintensiteten å hela
statsbanenätet ökats med 14 %. Å linjerna norr om Storvik öfver hufvud
stannade ökningen vid endast 2 %, men uppgick däremot å linjen Storvik-Ånge
till 38 %. Vid nordvästra stambanan utgjorde den 26 %, vid
västkustbanan 28 %, vid västra stambanan 31 %, vid södra 33% och vid
östra 36 % samt vid linjerna söder om Storvik öfverhufvud 21 %.
__________________
1 För åren 1896 och 1897 har dock persontrafikintensiteten på grund af felande uppgifter i de järnvägsstatistiska berättelserna endast kunnat specificeras för linjerna norr och söder om Storvik. För år 1905 äro dylika uppgifter ännu ej tillgängliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
