Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statistisk historik. Af Milkontrollören G. A. H. d'Ailly - Öfversikt af trafiken å statens järnvägar samt det ekonomiska resultatet af densamma under åren 1856-1905
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Till belysande af en del relationer mellan persontrafiken och
folkmängden meddelas å tabell 5 jämväl den senares storlek samt antal resor
och personkilometer i medeltal pr invånare.
År 1865, då folkmängden utgjorde 4 114 141 personer eller 4,767 pr
bankilometer, kom en resa på hvar 4:de person, under det att året 1905
med en folkmängd af 5 293 851 personer eller 1,262 pr bankilometer hade
att uppvisa 2 1/2 resor pr individ. Antalet personkilometer pr invånare,
som år 1865 utgjorde 16, hade år 1905 vuxit till 104 eller med andra ord
det under detta senare år tillryggalagda personkilometertalet motsvarade
hela befolkningens transporterande en sträcka af 104 kilometer.
Medelreselängden i olika vagnsklasser angifves genom tabell 6 och
diagram 10.
Den tvära ökning i längd som resorna i samtliga klasser men särskildt
i I klassen, förete år 1865 är en följd af södra stambanans fullbordande
den 1 december 1864, hvarigenom Malmö sattes i järnvägsförbindelse med
den i slutet af år 1862 färdiga västra stambanan med dess båda
ändpunkter Stockholm och Göteborg. Reselängdens ansenliga minskning i I klass
från år 1873 till 1879 torde bero dels på östra stambanans färdigbyggande
under år 1874, hvarigenom vägen mellan Stockholm och Malmö förkortades
med 106 km, dels på den höjning af priset pr kilometer från 7,48 till
8,42 öre eller med närmare 1 öre, som den 1 mars 1876 företogs för resor
i I klass med snälltåg, under det att samtidigt II klass endast höjdes med
0,47 öre och därför utan tvifvel drog till sig en ansenlig del af de långväga
resande, som förut användt I klass, samt slutligen, för den senare delen af
nämnda period, på det då rådande ekonomiska betrycket. Den oerhörda
ökning, som reselängden i I klass företer för åren 1894 och 1895, då den
uppgick till 426 resp. 418 kilometer mot 204 kilometer året förut och 274
kilometer året därpå är en naturlig följd af den förut berörda
inskränkningen i tillhandahållandet af I klass med afseende på vissa tåg och för
kortare resor.
Västkustbanans tillkomst år 1896 utöfvar en sänkande inverkan på
medelreselängden i samtliga klasser på grund af den korta medellängden för
resor å denna bana, nämligen under ifrågavarande år endast 28 kilometer
mot 39 kilometer å hela bannätet, hvilken faktors neddragande effekt blef
så mycket större som persontrafikintensiteten å denna bandel var 42 %
större än å det öfriga statsbanenätet.
Att 1897 års utställning skulle verka till ökning äfven af reselängden,
var att vänta, och detta ger sig å diagrammet tydligt till känna i alla
vagnsklasser.
III klassens för persontrafiken normgifvande betydelse, som klart
ådagalägges af diagrammen rörande biljett- och personkilometerantal, gör sig än
kraftigare gällande hvad beträffar medelreselängden. Den grafiska
framställningen visar nämligen huru kurvan för reselängden öfver hufvud,
d. v. s. utan afseende på vagnsklass, med endast några få kilometers
mellanrum nästan fullständigt parallellt följer den för resa i III klass.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
