Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statistisk historik. Af Milkontrollören G. A. H. d'Ailly - Öfversikt af trafiken å statens järnvägar samt det ekonomiska resultatet af densamma under åren 1856-1905
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Enär innevarande år redan för tiden t. o. m. september månad visar en
inkomst af 44 374 000 kr eller 3 877 000 kr mera än under motsvarande tid
år 1905, kan med säkerhet antagas, att statsbanorna då det första
halfseklet af deras tillvaro gått till ända hafva att uppvisa en sammanlagd
bruttoinkomst af ansenligt mera än en miljard.
Växlingarna i trafikens styrka afspegla sig gifvetvis i motsvarande
fluktuationer hos bruttoinkomsterna, hvilket tydligt framhäfves af diagram 18
och 20.
Inkomstens storlek pr bankilometer angifves genom tabellerna 15, 16
och 18 jämte tillhörande diagram 16 och 18. Tabell 15 utvisar, att
inkomsten pr dag och bankilometer, som under det första hela trafikåret 1857
utgjorde 12:92 kr och under år 1859 hade sitt minimum eller 9:01 kr, år
1905 uppnådde maximum med 35:53 kr.
Tabell 16 lämnar en framställning af kalkylerade ekonomiska resultat
vid de särskilda bandelarna under tiden 1896-1904. Under år 1904 gaf
hvarje kilometer i medeltal å hela bannätet 12 546 kr, å linjerna norr om
Storvik 7 803 kr och å linjerna söder därom 16 575 kr i bruttoinkomst. Af
de särskilda bandelarna utvisar västra stambanan den största inkomsten pr
bankilometer, 24 649 kr, eller i det allra närmaste dubbelt så mycket som
medeltalet för nätet i sin helhet. Närmast i ordningen kommer östra
stambanan med 21 965 kr, linjen Storvik-Stockholm med 20 041 kr, södra
stambanan med 19 370 kr och linjen Malmberget-Luleå med 17 499 kr.
Västkustbanan öfverträffade med sina 12 297 kr endast obetydligt linjen
Ånge-Storvik med dennas 11 954 kr, och linjen Laxå-Charlottenberg kom
ej längre än till 9 114 kr pr bankilometer eller ansenligt under medeltalet
för såväl linjerna söder om Storvik som för hela bannätet.
I tabell 17 hafva bruttoinkomsterna specificerats i olika slag af inkomst
och i tabell 18, grafiskt återgifven genom diagram 18, dessa senare
fördelats pr bankilometer.
Tabell 19 angifver dels bruttoinkomstens procentiska fördelning å de
olika inkomsthufvudgrupperna (kol. l-5) och dels godstrafikmkomstens
storlek i procent af inkomsten af persontrafik (kol. 6). Dessa
procentförhållanden äro jämväl grafiskt tolkade genom diagram 19 och 22.
Den relativa betydelsen af de viktigaste trafikinkomstkällorna kan bäst
afläsas å diagram 19. Man finner huru persontrafikinkomsten, som under
den första trafikmånaden lämnade 85,96 % och år 1857 70,15 % men
redan år 1864 ej ens hälften af samtliga inkomster, under obetydliga
oscillationer alltjämt nedgått i relativ betydelse för att år 1905 endast kunna
bidraga med mindre än tredjedelen eller 32,33 %% hvilket tal endast åren
1895 och 1904 understigits med en obetydlighet.
Hvad persontrafiken förlorat i relativ betydelse har i stället godstrafiken
vunnit och dess ständigt stigande inkomstprocentkurva visar en omvänd
bild af persontrafikens.
Det inbördes förhållandet mellan dessa båda slag af inkomst framgår än
tydligare af diagram 22, som visar att godsinkomsten under december 1856
utgjorde endast 16 % samt under året därpå 32 %, och att det dröjde till år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
