Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statistisk historik. Af Milkontrollören G. A. H. d'Ailly - Öfversikt af trafiken å statens järnvägar samt det ekonomiska resultatet af densamma under åren 1856-1905
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är att märka att medelpriset i II klass på grund af fortgående utsträckning
af medelreselängden för denna klass under de senare åren varit stadt i ej
obetydlig ökning.
Inkomsten pr personkilometer, som år 1862, det första år för hvilket
densamma kan angifvas, var 3,0 öre eller det lägsta belopp, hvartill den
nedgått, steg år 1877 till maximum 4,1 öre, men har sedan år 1883 varit i
nästan oafbrutet sjunkande tills minimibeloppet åter nåddes åren 1904-1905.
Medelinkomsten pr ton resgodsöfvervikt, ilgods och fraktgods utgjorde
år 1865 resp. 60:69 kr, 76:55 kr och 6:57 kr, men år 1905 endast resp.
29:30 kr, 50:06 kr och 3:42 kr. Den sedan år 1902 stadigt nedgående
medelinkomsten pr ton fraktgods är naturligen en följd af den allt större procent
de billig frakt dragande malmsändningarna utgöra af hela fraktgodsmängden.
Pr nettotonkilometer il- och fraktgods (tab. 24) var medelinkomsten år
1895 3,77 öre och sjönk därefter nästan oafbrutet till 3,10 öre år 1905.
Anmärkningsvärd är den ringa skillnaden i medelinkomsten för de båda
transportarbetsenheterna godstonkilometern och personkilometern.
Medelinkomsten pr bruttotonkilometer af hela järnvägsdriften utgjorde
år 1895 1,14 öre och steg år 1897 till l,17 öre, men har sedan varit i
oafbrutet nedgående till 0,98 öre år 1905.
Medelinkomsten pr tågkilometer och pr vagnaxelkilometer öfverhufvud
(tab. 25), som år 1895 utgjorde resp. 2:72 kr och 7,14 öre, har däremot
under de sist förflutna fem åren stadigt ökats och utgjorde år 1905 resp.
2:87 kr och 7,41 öre. Tabellen, som omfattar tiden 1895-1905, meddelar
därjämte inkomsten pr tåg- och vagnaxelkilometer för olika slag af trafik.
Tabell 26 innehåller en öfversikt rörande inkomsten af resgodsöfvervikt.
I allmänhet har denna, som år 1860 uppgick till 8 600 kr och år 1895 till
189 000 kr, utgjort omkring 2 % af hela persontrafikinkomsten. År 1905
hade den stigit till i det närmaste 400 000 kr eller 2,3 % af denna senare.
Medelinkomsten pr ton resgods, ilgods och fraktgods samt pr person-,
vagnsaxel- och nettotonkilometer öfverhufvud för tiden 1865-1905 är
grafiskt framställd å diagram 21.
Driftkostnaden för bantrafik under hela trafiktiden angifves i absoluta
tal i tabell 14 och fördelad pr år och bankilometer samt pr dag och
bankilometer i tabell 15, hvarjämte tabell 27 innehåller en specifikation af
utgifterna i egentliga sådana för järnvägsdriften, fördelade å de olika
förvaltningsafdelningarna dels i absoluta tal och dels i procent samt i sådana
som icke direkt höra till denna, såsom förluster m. m., bidrag till
pensionsinrättningen samt utgifter för ångfärjedriften i Öresund. Den ofvannämnda
procentiska fördelningen är jämväl framställd genom diagram 23.
I den officiella statistiken för statens järnvägar hänföres bidraget till
pensionsinrättningen fr. o. m. år 1904 till driftkostnaden, under det att
detsamma förut alltsedan år 1872, då pensionsinrättningen bildades, inräknats
i nettoinkomsten. För att emellertid erhålla en riktig jämförelse med
driftkostnaden för föregående år och enär bidraget till pensionsinrättningen
obestridligen är att hänföra till utgifterna har driftkostnaden i här lämnade
öfversikt jämväl för åren 1872-1903 ökats med detta bidrags belopp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
