Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalekonomisk historik. Af Amanuensen Fil. lic. E. F. Heckscher - Järnvägarnas inflytande på landsbygdens befolkningsfördelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men banan hade då bestått i mer än tio år, och det fordrades en
revolution i järnproduktionen för att dess verkningar skulle kunna göra sig gällande.
Ofta kan också en ny kommunikationsled behöfvas för att en redan
bestående skall kunna få betydelse, hvilket med andra ord vill säga att
den nya kommunikationsleden kan komma att inverka på en helt annan
trakt än det område, som närmast beröres däraf. Sålunda kunde
exempelvis Stockholms stadsfullmäktige 1903 anse sig tjäna sin stads intresse
genom att lämna bidrag till ostkustbanan, hvars södra ändpunkt skall
komma att ligga 180 km ifrån Stockholm. Det är då alls icke uteslutet
att - såsom man påvisat för vissa städer i de amerikanska sydstaterna -
det samhälle, som förut befunnit sig vid kommunikationslinjens ändpunkt,
alls icke gynnas af att få sin förbindelse utsträckt åt andra hållet, utan
tvärtom degraderas till blott och bart genomgångsstation mellan de större
städer, som befinna sig vid den nya linjens ändpunkter.
Att utreda alla dessa hvarandra korsande inflytelser förutsätter som nyss
sagdt en ingående konkret kännedom om ett lands hela ekonomiska
utveckling, som intet statistiskt material kan skänka och som för vårt land,
där alla förarbeten i den vägen saknas, icke alls torde stå att förvärfva.
Men då man vill söka utfinna hur järnvägsnätet verkat icke på någon
speciell näringsgren, utan på ett områdes hela ekonomiska läge, torde dock
ett hjälpmedel trots stora oundgängliga brister stå till buds, nämligen
befolkningsstatistiken. Genom en jämförelse mellan olika områdens
befolkningsutveckling under järnvägarnas inverkan får man en i hufvudsak riktig
bild af förändringen i deras relativa betydelse och alltså en totalbild af
huruledes den ekonomiska tyngdpunkten förflyttats. Det är detta som här till
någon del skall skildras; framställningen afser alltså att uppvisa
järnvägarnas allmänna verkningar, ej i första hand deras inflytande på befolkningens
omflyttning.
Vid en sådan undersökning går det emellertid icke gärna an att
jämföra t. ex. två läns utveckling i syfte att utröna hur järnvägsnätet
påverkat dem. Äfven frånsedt att alla län numera ha järnvägar - så att
jämförelsens andra led till stor del saknas - vore ett sådant förfarande
skäligen ytligt, ty det råder så olika förhållanden i olika delar af landet, att
deras olikartade utveckling omöjligt kan föras tillbaka till en enda faktor.
Norrlands historia under de sista femtio åren är ju exempelvis nästan
alldeles beroende af trävaruindustrin, och att skrifva dess ofantliga uppsving
på landkommunikationernas räkning vore en förväxling af orsak och
verkan.
Åtminstone till en början torde man därför göra rättast i att begränsa
undersökningen till ett mycket trängre område, nämligen till den trakt som
omedelbart omger själfva järnvägslinjen. Ifall det kan uppvisas att dessa
områden, som nu en längre tid omgifvit järnvägslinjerna, utvecklat sig
annorlunda än de landsdelar, hvarmed man kan jämföra dem, så bör
järnvägslinjernas omedelbara inflytande vara klarlagdt. Därmed är visserligen
intet sagdt om kommunikationsmedlens betydelse för landet i dess helhet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
