Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalekonomisk historik. Af Amanuensen Fil. lic. E. F. Heckscher - Järnvägarnas inflytande på landsbygdens befolkningsfördelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ty dessa områden kunna ha dragit musten till sig ur det från
kommunikationerna aflägsnare landet.
För att utröna järnvägarnas inflytande på den omedelbart omgifvande
landsbygden har företagits en ganska omfattande undersökning, hvars
tabellmaterial meddelas i ett bihang till denna afdelning (bil. 1), men hvars
metod och resultat här skola framläggas.
Undersökta områden äro de kyrkosocknar (församlingar), som beröras af
landets hufvudlinjer. I det följande kallas dessa för korthetens skull
järnvägssocknar. Socknarna äro landsbygdens minsta befolkningsstatistiska enheter,
hvilket utgör tillräckligt skäl för att använda dem, ehuru de i Skåne äro
nästan väl små och i Norrland - där de delvis sammanfalla med
tingslagen - alldeles för stora, hvarjämte deras form i flera fall gör dem ganska
olämpliga.
Tabellerna upptaga alla socknar som beröras af linjerna i fråga och
ytterligare sådana socknar, som utan att vara direkt berörda kunna tänkas
påverkade, emedan järnvägen på en sträcka af minst 3 km går inom 2 km
från deras gräns. Tillsammans med socknar, inom hvilka järnvägslinjen
går på en kortare sträcka än 3 km eller mindre än 2 km från gränsen,
betecknas de ej direkt berörda socknarna med namnet »oegentliga»
järnvägssocknar, och deras namn äro i tabellerna satta inom klammer. De
två ungefärliga afstånden af 3 och 2 km måste gifvetvis vara något
godtyckligt valda men synas tillnärmelsevis utskilja socknar, som ha banan
endast vid sin gräns. Skillnaden är emellertid ej af grundläggande
betydelse, utan efter noggrann undersökning har det visat sig olämpligt att vidare
bearbeta materialet efter en uppdelning i »egentliga» och »oegentliga»
socknar, hvadan summorna för dessa två slag af socknar ej meddelas i
tabellerna hvar för sig.
I stället utgöres en synnerligen viktig grupp af stationssocknarna -
sådana socknar som inom sig eller alldeles intill sin gräns äga en station på
banan i fråga. Stationssocknarnas namn och folkmängdssiffra ha angifvits
med särskilda typer i tabellerna och de ha behandlats som en särskild
grupp, hvars själfständiga utveckling tabellerna bland annat afse att uppvisa.
För mången skulle det kanske ligga närmast till hands att alldeles
inskränka undersökningen till stationssocknarna. Men detta vore säkert
olämpligt. Det i första hand afgörande är nämligen själfva linjens sträckning,
ty hela järnvägslinjen kan utöfva inflytande. Befinnes det, att en af banan
berörd socken icke har tillräckligt god förbindelse med stationen i
grannsocknen, finnes alltid möjligheten att anlägga en ny station på en redan
trafikerad linje, och som bekant sker detta ej sällan. Också är vår
järnvägshistoria fylld af häftiga strider om banornas riktning, medan
stationernas placering i de flesta fall fått försiggå i lugn och ro utan alla
offentliga meningsbrytningar. Ett belysande exempel erbjuder Järlåsa socken (i
Uppsala län), hvars utvecklingsmöjligheter utgjorde ett af hufvudargumenten
i 1870-talets bittra strider om Sala- eller Sevallalinjen för norra stambanans
sträckning norr om Uppsala, men som ännu i dag icke äger någon station
på sin efter så stora ansträngningar förvärfvade järnvägslinje. Det är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
