Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalekonomisk historik. Af Amanuensen Fil. lic. E. F. Heckscher - Järnvägarnas inflytande på landsbygdens befolkningsfördelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
också att märka, att godstrafiken och, om än i mindre grad, äfven
persontrafiken ha möjlighet att draga nytta af järnvägen äfven oberoende af
stationerna, genom hållplatser, lastplatser och sidospår samt den särskildt i
Norrland ganska betydande linjelastningen. Slutligen kan äfven tänkas en negativ
inverkan på de socknar som ej äro stationssocknar, i det befolkningen drages
därifrån till stationssocknarna; och äfven detta synes vara af intresse att
få utrönt.
En järnvägs trafikområde sträcker sig emellertid vanligen betydligt
utanför de omedelbart berörda socknarna. Områdets omfattning beräknas ofta
till 2-3 mil på hvardera sidan om banan, men i verkligheten kan man
svårligen fastställa någon allmängiltig rayon, då dels orternas
trafikförhållanden (vägar, möjlighet till vattentransport o. s. v.), dels varornas
transportduglighet äro i högsta grad växlande. I en undersökning som sträcker sig
öfver 22 af Sveriges 24 län har det därför ej ansetts möjligt att uppvisa
verkningarna för mer än själfva järnvägssocknarna, i synnerhet som allt
flera andra faktorer (andra banor o. s. v.) ingripa störande på resultatet,
ju mera området utsträckes.
Det omedelbara materialet för undersökningen är då gifvet. Emellertid
vore det ett missgrepp att studera järnvägssocknarnas befolkningsutveckling
för sig själf, att t. ex. där vänta en större genomgående folkökning. Den
svenska landsbygden kännetecknas nämligen som bekant till större delen -
frånsedt Norrland - af folkminskning eller stillastående under det sista
halfva århundradet, och mot bakgrunden häraf måste järnvägssocknarnas
utveckling ses.
Först genom att undersöka, om dessa socknar inneha någon förändrad
andel af folkmängden i det större område dit de höra får man en aning
om järnvägarnas betydelse i deras utveckling. Det normala är gifvetvis
att de utvecklats alldeles i jämbredd med hela det ifrågavarande större
området - att deras andel däri är oförändrad - och hvarje förskjutning
i deras relativa betydelse är värd uppmärksamhet.
Såsom det större området - det andra ledet i jämförelsen - har tagits
respektiva läns landsbygd. Häradena måste obetingadt anses alltför små
för ändamålet. En jämförelse mellan socknarna i fråga och de större
ekonomiskt homogena områden dit de höra skulle däremot haft åtskilligt för
sig, men den skulle ha stött på alltför stora svårigheter och dessutom varit
missledande af det skäl, att landets ekonomiska karaktär undergått
djupgående förändringar under den långa period undersökningen gäller och
delvis kanske just på grund af järnvägarna - metoden skulle alltså delvis
ha undanskymt just hvad man ville veta.
De järnvägslinjer som undersökts äro först stambanorna - hvarvid till
den norra räknats äfven tvärbanorna Torpshammar-Storlien och Luleå-Ofoten
- vidare västkustbanan och slutligen våra två själfständigaste
enskilda banor, Bergslagsbanan och Gäfle-Dalabanan. De socknar som
berörts endast af andra banor blifva alltså icke »järnvägssocknar», utan måste
tvärtom räknas till det område som utgör dessas kontrast. De i tabellerna
upptagna socknarna äro sålunda aldrig länets enda af järnvägar berörda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
