Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalekonomisk historik. Af Amanuensen Fil. lic. E. F. Heckscher - Järnvägarnas inflytande på landsbygdens befolkningsfördelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
befolkningstillväxt under järnvägsperioden äro andra än de som vuxit före
järnvägsperioden och omvändt. Följaktligen blir järnvägarnas inverkan -
eller, för att uttrycka sig försiktigare, den utveckling hvari järnvägarna ingå
såsom en hufvudfaktor - mycket större än klumpsiffrorna antyda.
Detta skall framgå af en uppdelning af siffrorna för stationssocknarnas
summor i tabellen; summorna för samtliga järnvägssocknar skulle ge ungefär
samma resultat. Tagas de fyra äldsta stambanorna - västra, södra, östra
och nordvästra - för sig själfva blir resultatet följande:
Tab. 2. De fyra äldsta stambanorna.
Enbart stationssocknar
före järnvägen byggnadsperioden trafikperioden
Relativ uppgång .................. % 33 71 90
Relativt stillastående ........... % 24 24 5
Relativ nedgång .................. % 43 5 5
100 100 100
Däremot te sig siffrorna för norra stambanan (inberäknadt tvärbanan och
Ofotenbanan) på följande sätt:
Tab. 3. Norra stambanan.
Enbart stationssocknar
före järnvägen byggnadsperioden trafikperioden
Relativ uppgång .................. % 72 83 61
Relativt stillastående ........... % 11 11 -
Relativ nedgång .................. % 17 6 39
100 100 100
Sålunda finner man att för mellersta Sveriges fyra stambanor visar tiden
före järnvägsanläggningen alldeles ingen relativ uppgång, utan tvärtom ett
öfverskott af nedgång, d. v. s. en ännu bättre utgångspunkt än den som
behöfves. Mot denna framstå siffrorna för trafikperioden i full relief, med
uppgång för 90 % af antalet summor. Hvad däremot norra stambanans
område beträffar äger här före järnvägens tid rum en stark relativ folkökning,
beroende på trävaruindustriens frammarsch, som just tillhör denna period,
medan den relativa ökningen under trafikperioden är mycket afsevärdt
svagare.
Sålunda torde man utan tvekan kunna säga, att den uppgång som
siffrorna för järnvägssocknarna under byggnads- och trafikperioderna visa i
mellersta och södra Sverige är ett fullt korrekt uttryck för järnvägarnas
inflytande, medan en jämförelse med tiden före järnvägen hvad Norrland
angår visar att uppgången icke innebär tillkomsten af någon ny faktor.
Efter detta kan man säkrare bedöma de två järnvägsperiodernas ställning.
Byggnadsperiodens enastående höjd i alla de tre grupperna socknar faller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
