Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalekonomisk historik. Af Amanuensen Fil. lic. E. F. Heckscher - Järnvägarnas inflytande på landsbygdens befolkningsfördelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genast i ögonen i tabell 1; endast resp. 10 och 6 % af de två första grupperna
visa nedgång, då nätet tas som en helhet, och äfven för socknarna utan
station är utvecklingen gynnsammare än vare sig förr eller senare.
Hvad därnäst beträffar trafikperioden är den relativa uppgången, som
man lätt ser, äfven där alldeles otvetydig i afseende på samtliga
järnvägssocknar och stationssocknar, men den är i dem bägge svagare än under
byggnadsperioden, dock hvad stationssocknarna angår jämförelsevis
obetydligt.
Så mycket mer slående är olikheten mellan de två perioderna i gruppen
af socknar utan station. Före järnvägen befinna sig dessa socknar i rent
matematiskt jämviktsläge, i det att de uppgående summomas antal är jämnt
sammanfallande med de nedgående summornas. Under byggnadsperioden
inträder en afgjord uppgång, i det att nära hälften af de förut nedgående nu
visa stillastående, medan de uppgåendes antal är något ökadt. Men - nu
inträder det anmärkningsvärda - under trafikperioden sjunker dessa socknars
relativa betydelse till den grad, att tre fjärdedelar af antalet summor nu
visa nedgång.
Allt detta då nätet tages som en helhet. Öfvergår man sedan till tab.
2 och 3 för stationssocknarna vid de två grupperna banor visar sig ett
helt annorlunda förmånligt resultat för trafikperioden vid de fyra första
stambanorna. Det är här 90 % uppgång för trafikperioden mot 71 % för
byggnadsperioden och blott 33 % för tiden före järnvägen - ett af de
gynnsammaste resultaten i hela denna undersökning. För norra stambanan är
förhållandet omkastadt; här står trafikperioden lägst af alla.
Sålunda bestyrker denna undersökning till alla delar de resultat, som i
form af påståenden framfördes i början af framställningen.
Emellertid lider undersökningsmetoden af flera fel. Då hvarje länsgrupp
af socknar tas som ett tal för sig själf blir man ur stånd att följa
utvecklingen inom hvarje sådan grupp. Detta skulle vara af jämförelsevis liten
betydelse, om till- och aftagande socknar vore alldeles tillfälligt blandade om
hvarandra. Men nu är den sammanlagda folkmängden för hvarje länssumma
i regeln talrikare i stationssocknarna än i de stationslösa socknarna; dessa
senare befinna sig då i jämförelsevis fullständig minoritet inom hvarje
länssumma och bli sålunda till stor del orepresenterade. Detta gäller
naturligtvis endast gruppen samtliga järnvägssocknar, men siffrorna för denna grupp
antyda af det skälet en större homogenitet i utvecklingen än som motsvarar
verkliga förhållandet.[1] Äfven inom gruppen stationssocknar gör sig samma
förhållande gällande af ett liknande skäl, nämligen de egentliga
stationssamhällenas öfvervikt, som alldeles kan utplåna den relativa nedgången hos
andra socknar. Detta medför också att afståndet mellan grupperna
stationssocknar och socknar utan station blir alltför stort. Felet kan i få ord
uttryckas så: uppgången i ett fåtal stora socknar blir i många fall afgörande
för länssummornas utveckling, med den påföljd att den motsatta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
