Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalekonomisk historik. Af Amanuensen Fil. lic. E. F. Heckscher - Järnvägarnas inflytande på landsbygdens befolkningsfördelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De högre absoluta talen ha här tillåtit en starkare uppdelning af
materialet än beträffande länssummorna, och det visar sig genast, att de
allmänna utvecklingstendenserna äro desamma som i tabellerna efter
länssummor. Detta gäller ej blott siffrorna för hela materialet eller dess
hufvuddelar, utan samma resultat återfinnas vid bana efter bana. Byggnadsperiodens
siffra är i hvarje kolumn i hvarje tabell med endast tre undantag högre än
för perioden fore järnvägen och med endast två undantag högre - vanligen
betydligt högre - än under trafikperioden. Stationssocknarna visa en
betydlig ökning för trafikperioden jämförd med perioden före järnvägen, som
vanligt med undantag för norra stambanan samt för västkustbanan. Detta
är af särskildt intresse, emedan det visar att trafikperiodens uppgång ej är
inskränkt till de större stationssamhällena, utan sträcker sig till flertalet
stationssocknar. Socknarna utan station, som för de fyra äldsta stambanorna
före järnvägen visa nästan alldeles samma läge som stationssocknarna (resp.
40,9 och 41,7), springa undantagslöst upp under byggnadsperioden för att
sedan med endast två undantag sjunka till sin lägsta nivå under
trafikperioden. Motsatsen mellan de fyra äldsta stambanorna å ena sidan och
norra stambanan å den andra framträder också med full tydlighet;
mellersta och södra Sveriges stambanor ha låga- »subnormala» - siffror före
järnvägen, men höga under trafikperioden, och Norrlands tvärtom.[1]
Sålunda ha resultaten fått en ny och en mycket kraftig bekräftelse.
Emellertid finner man också utan svårighet olikheten mot den föregående
metodens resultat. De mindre socknarna utan station väga så tungt i
vågskålen att, då man håller sig till siffrorna för hela nätet,[2] visa endast stationssocknarna en uppgång för trafikperioden jämförd med perioden före järnvägen. Gruppen samtliga järnvägssocknar visar en svag nedgång,
hvilket efter siffrorna borde tyda på att då alla här behandlade banor och alla
järnvägssocknar tas med i beräkning, skulle järnvägarna ej ha medfört någon
relativ förbättring för hela sitt närmaste område.
Äfven i andra afseenden ger denna undersökningsmetod mindre
utpräglade resultat än den föregående. För öfverskådlighetens skull sammanföras
här i en liten tabell resultaten efter de olika metoderna, hvarvid för
länssumman halfva gruppen af de stillastående räknas som uppgående. Siffrorna
gälla nätet som helhet.[3] (Se tab. 7 sid. 382.)
Som man ser äro siffrorna för socknarna öfver hela linjen ansenligt
lägre än länssiffrorna, hvilket betyder att uppgången öfverhufvud - äfven
före järnvägens tid - efter denna beräkningsmetod framträder svagare.
Men trots denna genomgående olikhet mellan de två raderna är det
inbördes förhållandet mellan siffrorna i allt väsentligt lika i bägge fallen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
