Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalekonomisk historik. Af Amanuensen Fil. lic. E. F. Heckscher - Järnvägarnas inflytande på landsbygdens befolkningsfördelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvad som är det rätta numeriska uttrycket för utvecklingen låter sig
svårligen säga, men efter all sannolikhet ligger det mellan de två radernas
siffror.
Tabellerna 4-6 ha emellertid ett intresse i och för sig genom sina siffror
för de olika banorna. Starkast framträder utvecklingen för östra
stambanan; dess siffror äro (i tab. 4 och 5) de högsta för trafikperioden, men
de lägsta för tiden före järnvägen - ännu ett exempel på att inflytandet
är starkast, där den föregående tendensen till relativ folkökning är svagast.
Äfven i jämförelse med byggnadsperioden är trafikperiodens ställning
vackrast vid östra stambanan; den sista perioden når högt öfver den närmast
föregående hvad stationssocknarna beträffar och når nästan upp därtill för
samtliga järnvägssocknar. Äfven västra och södra stambanorna förete
synnerligen gynnsamma siffror - västra stambanan delar med den östra äran
af en uppgång från byggnadsperioden till trafikperioden hvad
stationssocknarna angår, medan södra stambanans allmänna uppgång är mycket stark.
I stället ligger norra stambanans styrka uteslutande på byggnadsperiodens
område, men är där öfverraskande kraftig. Slutligen visar västkustbanan
ytterligt negativa siffror (stationssocknarnas utveckling under de tre
perioderna var, som man ser: 65,6 - 53,1 - 43,7), medan Bergslagsbanan och den
här ej särskildt redovisade Gäfle-Dala järnväg visa den vanliga
utvecklingen., ehuru ganska svagt markerad.
De två hittills använda metoderna lida dels, som redan anmärkt, af
motsatta fel, men. dels också af ett gemensamt ganska betydande fel,
nämligen att alla fall af relativ uppgång resp. nedgång ansetts likvärdiga, d. v. s.
att ingen hänsyn tagits till uppgångens eller nedgångens omfång i hvarje
särskildt fall. Det vore onekligen af stort intresse att se hur stor den
relativa uppgången i medeltal varit för hvar och en af de tre perioderna som
en helhet och sålunda erhålla ett exakt totaluttryck för periodernas
inbördes förhållande. Men en smula eftertanke visar, att detta är förenadt med
alltför stora svårigheter. Då den relativa utvecklingen i tabellbilagorna är
uttryckt genom förändringen i procenttalen för järnvägssocknarnas andel
af länets landsbygd, skulle sådana slutsummor endast kunna erhållas genom
att räkna ut medeltalet af det antal procent af sitt procenttal (sin andel i
länets landsbygd) vid hvarje periods början, som de olika
järnvägssocknesummorna till- eller aftagit under de tre perioderna. Ett exempel skall
åskådliggöra detta. Enligt tabellbilagorna har västra stambanans
stationssocknars andel i procent af Södermanlands läns landsbygd stigit på följande
sätt: 16,3 - 16,3 - 16,6 - 19,5, alltså för de tre perioderna resp. 0, 0,3, 2,9.
Detta motsvarar en årlig uppgång under de tre perioderna af resp. 0, 0,05,
0,07. Redan detta är ju ganska små tal. För Örebro län skulle
motsvarande tal bli resp. 10,7, 12,4, 12,3, 15,4, motsvarande en årlig uppgång (resp.
nedgång) af + 0,09, - 0,02, + 0,07. Men det är att märka, att de sista två
sifferraderna för de två länen ej äro sinsemellan jämförliga, ty i förra fallet
gällde det en ökning från 16,3 %, men i det senare fallet endast från 10,7 %.
Alltså är det tydligt, att blott en uträkning af ökningen uttryckt i procent
af procenttalet (16,3, 10,7 o. s. v.) vid hvarje periods början ger i minsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
