Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalekonomisk historik. Af Amanuensen Fil. lic. E. F. Heckscher - Järnvägarnas inflytande på landsbygdens befolkningsfördelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mån användbara siffror. Man skulle då komma att röra sig med så små
tal, att resultatet blefve nästan värdelöst.
Däremot kan man på gröfre sätt belysa samma sak genom den betydligt
enklare metoden att undersöka det antal fall, efter länssummorna räknadt,
då den relativa ökningen under en af ifrågavarande perioder varit större,
resp. mindre än under en annan period.
De viktigaste resultaten framgå af tab. 8 och 9 å föreg. sida.
Metodens brister äro ungefär de samma som vidlåda den tidigare
bearbetningen af länssummorna (tab. l-3), och resultaten visa också i det stora
hela en stark likhet med dem som framgå därur. Men med en viss
öfverraskning finner man, att tab. 8 och 9 ge ett utslag, som i allmänhet är
gynnsammare för järnvägarna än någon af de tidigare metoderna, hvilket
med andra ord vill säga, att äfven i de fall, då t. ex. trafikperioden och
perioden före järnvägen båda visa uppgång, är uppgången för
trafikperioden som regel den starkare af de två. Om man för att kunna anställa
jämförelse mellan olika tabeller räknar halfva antalet stillastående till de
uppgående, bli resultaten bl. a. följande. Tab. 8 visar, att i 68 % af
antalet fall var för hela nätets samtliga järnvägssocknar trafikperiodens
ökning starkare än periodens före järnvägen; medan tab. 1 visserligen sätter
trafikperiodens uppgång till 69 % af antalet fall, men visar att i 61
fall af dessa 69 inträffade uppgång redan under perioden före järnvägen.
Ännu mycket starkare framträder i tab. 8 uppgången för de fyra äldsta
stambanorna under trafikperioden, i det ökningen i 88 1/2 % af fallen är
starkare än före järnvägen - ett gynnsammare resultat än det som
framgår af tab. 2, som sätter den relativa uppgången till 92 1/2 % mot 45 %
för perioden före järnvägen.
Tab. 9, som jämför trafikperioden med byggnadsperioden, afviker från
tab. l-3 i en annan riktning. För samtliga järnvägssocknar är
öfvervikten för byggnadsperioden synnerligen stark i tab. 9, nämligen 65 %, medan
i tab. 1 förhållandet är 83 1/2 % ökning för byggnadsperioden mot 69 % för
trafikperioden. Den starkare öfvervikten i tab. 9 beror på norra stambanan,
medan de två perioderna (i tab. 9) nästan äro i jämvikt för de fyra äldsta
stambanorna.
Mycket gynnsammare resultat för trafikperioden visa emellertid
stationssocknarna. Det är här för nätet som helhet endast något öfver halfva antalet
fall (56 %) som visa större ökning under byggnadsperioden än under
trafikperioden; och går man till de fyra första stambanorna, finner man t. o. m.
ett omvändt förhållande - här är det trafikperioden, som i 57 % af antalet
fall visar större ökning än byggnadsperioden. Detta stämmer ganska väl
med de tidigare tabellernas utseende, men är ett ganska enastående
gynnsamt resultat.
Sålunda bekräftar äfven denna tredje metod de vunna resultaten.
Metoden kan närmast anses lämna en korrektion af den tidigare bearbetningen
af länssummorna, och resultaten förefalla pålitligare efter denna nya metod.
Men den lider af samma djupare liggande fel som denna och ger därför
efter all sannolikhet ett alltför gynnsamt resultat. Om dess siffror vore lättare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
