Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalekonomisk historik. Af Amanuensen Fil. lic. E. F. Heckscher - Järnvägarnas inflytande på landsbygdens befolkningsfördelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det återstår ännu att förklara ett af resultaten ur de föregående
tabellerna, nämligen olikheten i utveckling för olika banor. För detta ändamål
och för att öfver hufvud få en åskådlig och riktig bild af utvecklingen är
det emellertid nödvändigt att upptaga och följa de olika linjerna hvar för
sig, att lämna ett slags fortlöpande kommentar till tabellerna i bilagan.
Detta är hvad som nu följer - icke såsom ersättning för ett studium af
själfva tabellerna, utan som en komplettering däraf. I utvecklingen af
tabellernas rader för »procent af länets landsbygd» har man vid första
ögonkastet undersökningens omedelbara resultat, som i regeln ej upprepas här
i texten.
VÄSTRA STAMBANAN.
Siffrorna för Stockholms län äro i det hela föga användbara sådana de
te sig i tabellens summor på grund af det alldeles förvillande inflytande
som Stockholms närhet utöfvar på Brännkyrka socken. Emellertid märkes
den starka absoluta och relativa folkökningen under byggnadsperioden, som
sträcker sig öfver alla socknar utan undantag och som utgör 10,9 % på 6
år, mot knappt 3,4 % för landsbygden som helhet.
Södermanlands län lämnar däremot ett viktigt bidrag till belysning
af järnvägens inflytande redan på grund af västra stambanans ålder och
dominerande ställning i länet.
En undersökning uppenbarar genast ett utprägladt exempel på det
vanliga förhållandet mellan stationssocknar och öfriga socknar. Medan
stationssocknarna visa fullständigt relativt stillastående före järnvägen, men en
afsevärd relativ uppgång under trafikperioden, är förhållandet alldeles omvändt
för icke-stationssocknarna: relativ uppgång före järnvägarna mot stark
relativ nedgång under trafikperioden. Järnvägens tillkomst har alltså medfört
en fullständig omkastning af förhållandena, men de nedgående socknarna
utan station äro dock alltför betydelselösa att hindra att järnvägssocknarna
som helhet stiga under trafikperioden.
Stationssocknarnas folkmängd har under trafikperioden vuxit med 45 %
(på 44 år), medan länets landsbygd som helhet endast ökats med ungefär
hälften (23 %). Om man från klumpsiffrorna öfvergår till de särskilda
socknarna, visar det sig, att ökningen framför allt gäller tre socknar: Flen, hvars
folkmängd nära tredubblats, Stora Malm, som mer än fördubblat sin
befolkning, och Frustuna, som nästan fördubblat sin. Alla tre utmärkas af
betydande stationssamhällen - respektive Flen, Katrineholm och Gnesta; och
dessa stationssamhällens nuvarande folkmängdssiffra är ej mycket mindre
än ökningen i de olika socknarna under trafikperioden.[1] Af de två
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
