Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalekonomisk historik. Af Amanuensen Fil. lic. E. F. Heckscher - Järnvägarnas inflytande på landsbygdens befolkningsfördelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
socknar som därjämte utmärkas af relativ folkökning under trafikperioden står
tillväxten i den ena (Hyltinge) utan tvifvel i samband med Sparreholms
utveckling.
I Södermanlands län äro alltså stationssamhällena af afgörande betydelse
för järnvägssocknarnas utveckling; järnvägens tendens att skapa stadsbygd
framstår här synnerligen tydligt. Västra stambanan går genom en utpräglad
jordbruksbygd och skogsbygd, långt ifrån länets städer och i hufvudsak utan
förbindelse med dess dominerande metallindustri, men har i denna bygd
lyckats skapa en rad viktiga medelpunkter för både boskapsskötsel,
mejerihandtering och trävaruindustri, så att dess område som helhet befinner sig
i mycket god uppgång.
Örebro län erbjuder ej samma intresse som Södermanlands, därför att
västra stambanan hvarken i ålder eller läge intar någon behärskande
ställning i länet. Den relativa uppgången för stationssocknarna är visserligen
god, men proportionsvis ej starkare än före järnvägens tid, så att något
inflytande från stambanan, skild från öfriga banor, svårligen låter sig leda i
bevis. Stationssamhällenas betydelse för deras resp. socknar - Hallsberg
för Hallsbergs och Kumla socknar samt Laxå för Bodarnes socken - är ej
heller fullt klar, af det skäl att Hallsberg till ej ringa del är bebyggdt
utanför municipalsamhällets fastställda område, hvadan dess verkliga folkmängd
ej är bekant.
Skaraborgs län ger liksom Södermanlands möjlighet att bedöma
järnvägens inflytande på en jordbruksbygd; men det är dock den skillnaden
att industrien i den mån den förekommer i Skaraborgs län befinner sig i
kontakt med stambanan, nämligen först trämasseindustrien i Mariestad och
Vadsbo härad, vidare - ehuru det ej kommer till synes i
sockenstatistiken - tändsticksindustrien i Tidaholm, som öfver två bibanor når
stambanan i Stenstorp, och slutligen samt framförallt kalkbrytningen.
I sockenstatistiken har länet måst delas i två bitar, därför att bandelen
Göteborg-Töreboda öppnades redan 1856-59, medan fortsättningen från
Töreboda norrut var det som sist blef färdigt af västra stambanan. Det
nordligare stycket består emellertid bara af tre socknar, och dess siffror
behärskas af Töreboda station.
Mycket betydelsefullare är den södra delen, och dess utveckling är i hög
grad karaktäristisk. Under byggnadsperioden möter man en stark tillväxt i
så godt som alla socknar och, anmärkningsvärdt nog, allra mest allmänt
bland icke-stationssocknarna; men under trafikperioden är tillväxten alldeles
inskränkt till stationssocknarna och motsvaras beträffande socknarna utan
station af den mest afgörande nedgång. Denna utveckling för socknarna
utan station är så utpräglad, att ett par siffror må anföras till belysning
däraf. Före järnvägens tid visade 11 af de 22 socknarna utan station
_____________________
Frustuna sockens folkökning 1861-1905........................ 1 330
Gnesta municipalsamhälles folkmängd 31/12 1905 ............... 966
____________
Socknens folkökning utanför stationssamhället.................. + 364
Fullt exakta resultat äro omöjliga att uppnå, då man ej känner folkmängden fore järnvägens tid på den plats där stationssamhället uppstått.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
