Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalekonomisk historik. Af Amanuensen Fil. lic. E. F. Heckscher - Järnvägarnas inflytande på landsbygdens befolkningsfördelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genomgående persontrafiken. Den kan nog för öfrigt anses såsom ett godt
exempel på det icke alltför sällsynta eller underliga, men däremot alltför
ofta förbisedda slag af järnvägslinjer, hvilkas betydelse ligger i att förmedla
förbindelsen mellan sina ändpunkter eller mellan andra banor, men som
äro utan större betydelse för de trakter hvarigenom de passera.
BERGSLAGSBANAN.
I sin norra del hör Bergslagsbanan till de järnvägslinjer, hvilkas
inverkan är mest uppenbar - något som är ganska egendomligt i betraktande
af att den ej är den äldsta banan i de län den berör.
Starkast framträder banans betydelse sannolikt i Kopparbergs län. Länet
hör som bekant till de växande; dess landsbygd visar ansenlig folkökning
under alla de perioder här är fråga om. Järnvägssocknarnas och i
synnerhet stationssocknarnas uppgång är emellertid ojämförligt större än länets
som helhet. Efter att ha vuxit ungefär i jämbredd med det öfriga länet
före järnvägsanläggningen (1850-1870) springa stationssocknarna upp från
11,7 till 12,7 % af landsbygdens folkmängd under själfva
järnvägsanläggningen (1870-1876) och fortsätta i samma tempo under trafikperioden,
nämligen från 12,7 till 17,6 % 1876-1905. Medan befolkningen i länets
landsbygd som helhet under denna sista period växte med 19 %, var ökningen
i stationssocknarna 65 %. Däremot visa järnvägssocknarna utan station på
Bergslagsbanan betydligt svagare ökning under både byggnads- och
trafikperioden än förut, ehuru den viktiga Falu landsförsamling hör till dem.
Till Bergslagsbanans stationssocknar höra framför allt de tre ytterst
betydelsefulla socknarna Stora Tuna, Ludvika och Grangärde. De två
förstnämnda visa under den 29-åriga trafikperioden en folkökning af resp. 110
och 82 %, medan Grangärdes folkökning är oförklarligt låg (bara 28 %].
Socknarna omfatta mellersta Sveriges utan jämförelse största gruffält,
nämligen - i Grangärde socken - Grängesbergsfälten, hvilkas malmbrytning
numera utgör 39 % af hela bergslagens, vidare - i Stora Tuna socken -
Domnarfvets stora järnverk samt slutligen de två betydelsefulla
stationssamhällena Borlänge köping (i Stora Tuna) och Ludvika municipalsamhälle
(i socknen med samma namn). Och det anmärkningsvärda är att alla dessa
orter i viss mån kunna anses som järnvägarnas frukt; åtminstone äro de
alla yngre än järnvägarna och i hög grad beroende af dem. Domnarfvets
järnverk började drifvas i midten af 1870-talet, alldeles samtidigt med att
Bergslagsbanans nordligaste del öppnades för trafik, medan
Grängesbergsfältens blomstringstid börjar först under 1880-talets sista år. Slutligen har
Ludvika en stor betydelse som järnvägsknut och mötespunkt för
Bergslagsbanan, den kort förut öppnade, viktiga Frövi-Ludvika-banan och slutligen
Stockholm-Västerås-Bergslagens järnvägs nyligen (1900-1903) öppnade
linje bortom Ängelsberg. I en följande afdelning skall också visas i hur hög
grad Kopparbergs läns järnindustri bygger på järnvägarna och då närmast
på Bergslagsbanan; här kan man alltså verkligen utan tvekan tala om ett
tydligt och - hvad mera är - ingalunda aftagande inflytande från järnvägen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
