Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalekonomisk historik. Af Amanuensen Fil. lic. E. F. Heckscher - Järnvägarnas inflytande på landsbygdens befolkningsfördelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stationssocknarna 3 %, medan länets landsbygd som helhet under samma tid företer en
folkminskning på 11 1/4 %, ocn stationssocknarnas relativa ökning är under
trafikperioden två till tre gånger så stor som före järnvägens tid samt äfven
- hvad som är mera anmärkningsvärdt - som under järnvägsbyggnadsperioden.
Studerar man hvarje socken för sig framgår det visserligen, att
de aftagande socknarna äro ungefär lika talrika som de tilltagande, att
Trollhättan - där hela socknen kan sägas utgöra ett municipalsamhälle - med
sitt höga invånarantal och sin stora folkökning (61 % under trafikperioden) i
första hand är afgörande härvid samt att utan Trollhättan stationssocknarna
skulle visa en svag absolut folkminskning. Men äfven Trollhättan förutan
skulle den relativa uppgången vara ansenlig; särskildt märkas de två socknarna
Vassända-Naglum och Nödinge med en folkökning af resp. 57 och 109 %
- med afseende på den senare obetingadt att tillskrifva Surte stora
glasbruk.[1] Banans inverkan i detta län är slutligen märklig äfven af det skäl
att den ej har tagit sig uttryck i skapande af stationssamhällen, med
undantag af Mellerud (i Holms socken).
Siffrorna för Göteborgs län äro gifvetvis utan värde.
GÄFLE-DALA JÄRNVÄG.
Befolkningsutvecklingen i de fyra socknar af Gäfleborgs län som beröras
af denna järnväg kan skildras i få ord, ej därför att den är så betydelselös,
utan tvärtom därför att den är så uppenbar. Under den 45-åriga
trafikperioden 1860-1905 (Gäfle-Dala järnväg är som bekant Sveriges första
afslutade bana) har Gäfleborgs läns landsbygd att uppvisa den ofantliga
folkökningen af 66 %; men de fyra järnvägssocknarnas folkökning är ej
långt ifrån dubbelt så stor, nämligen 118 X, och följaktligen har deras
andel i landsbygdens folkmängd vuxit med 4,5 %, från 14,7 % till 19,2 %\
En sådan utveckling kan ingen af de undersökta banorna förete motstycke till.
I första hand beror detta gifvetvis på att banan går genom ett af
Sveriges förnämsta industridistrikt, som i ovanlig grad förenar järn- och
trävaruproduktion; och järnvägens inflytande förefaller mer slående än det är äfven
af det skäl, att Sveriges sågverksindustri i stort sedt ej går mycket längre
tillbaka än till 1850-talet. Gäfle-Dala järnväg får dessutom hela
förtjänsten af en industri, som delvis är alldeles oberoende af denna bana;
särskildt gäller detta den ytterst viktiga Valbo socken, där Bomhus (med
Korsnäs sågverk), Härnäs, Mackmyra m. fl. industricentra ligga alldeles utanför
dess område. Trots alla dessa reservationer förefaller det emellertid
uppenbart, att banans verkningar äro af afgörande betydelse, då vid dess
stationer uppstått sådana järnbruk och brukssamhällen som Sandviken (med 6 074
inv. 1900), Forsbacka (1 752 inv. 1900) och Hofors (1 858 inv. samma år).
Sandviken som är ett af Sveriges största järnverk anlades några år efter
banans öppnande, och de båda andra bruken som äga gamla traditioner ha
uppblomstrat först under trafikperioden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
