Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalekonomisk historik. Af Amanuensen Fil. lic. E. F. Heckscher - Järnvägarnas inflytande på landsbygdens befolkningsfördelning - Stationssamhällena och industrien på landsbygden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kopparbergs län uppvisar endast två stationssocknar, bägge med väldig
folkökning (114 % under trafikperioden mot 31 % för länets landsbygd
som helhet), men alltför få för att tillåta vidtgående slutsatser, i synnerhet
som den större af de två socknarna står under inflytande af många olika
faktorer.
STATIONSSAMHÄLLENA OCH INDUSTRIEN PÅ LANDSBYGDEN.
Den undersökning som gjorts i det föregående har åsyftat att visa
järnvägens inflytande på själfva landsbygden. Men gränsen mellan land och
stad hör till statistikens mera godtyckliga indelningar och är hvad Sverige
angår en uppdelning efter förvaltningsområden mera än efter områdenas
ekonomiska karaktär. Det är också redan nu klart, att järnvägens inverkan
till stor del har medfört uppkomst af stadsbygd inom hvad som juridiskt
sedt fortfarande är landsbygd. Den frågan ligger emellertid nära till hands:
hur stor del af den ökning, som förut konstaterats såsom ett resultat af
järnvägarna, har kommit den verkliga landsbygden till godo? Men frågan kan
knappast besvaras redan af det skäl, att ordet landsbygd kan tas i många
betydelser. Också om man ägde folkmängdsuppgifter för hvarje by, ja
hvarje gård, skulle problemet ej vara löst, ty det måste alltid bli mer eller
mindre godtyckligt när man vill anse folkmängden i en by så
sammanträngd eller så stor, att den bör räknas till stadsbygden.
Uppställer man för sig däremot den frågan, hur stor del af folkökningen
faller på jordbruksnäringen och hur stor del på industrien, så är ett svar
visst icke omöjligt att lämna. Huruledes de olika yrkesgrupperna i Sverige
vuxit under de sista femtio åren kan visserligen icke fullt exakt angifvas, och
ännu mindre låter det uppvisa sig för så små områden som
järnvägssocknarna. Men hela den föregående framställningen ger tillräckligt tydligt
vid handen, att i de allra flesta fall, då en folkökning ägt rum på grund af
järnvägen, har denna ökning haft till närmaste orsak en industrialisering af
området i fråga. Det kan alltså knappast betviflas, att järnvägens förnämsta
inverkan på landsbygden har varit att där framkalla industri. Detta utgör
den närmaste anledningen till att järnvägens mest påtagliga resultat är
uppkomsten af stationssamhällen.
Redan förut har i förbigående anmärkts, att denna järnvägens
tendens att skapa agglomererade samhällen eller stadsbygd djupare sedt beror
på ett säreget drag hos de moderna kommunikationsmedlen, särskildt
järnvägarna, nämligen deras brist på böjlighet. En järnvägs inverkan är
obevekligt bunden vid den fastlagda linjen och kan ej ens - som vi redan
till fullo erfarit - utstråla från hela denna sammanhängande linje, utan i
allmänhet endast från stationer, hållplatser och lastplatser. Men ej nog
därmed. Den oerhörda minskningen i sådana fraktkostnader som bero af
de moderna kommunikationsmedlen motsvaras alls ej af någon
kostnadsminskning för axeltransport, utan tvärtom af en synnerligen ansenlig
fördyring däraf; och följden blir då oundgängligt den, att de nya
kommunikationsmedlen i första rummet komma stationerna och deras närmaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
