Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalekonomisk historik. Af Amanuensen Fil. lic. E. F. Heckscher - Stationssamhällena och industrien på landsbygden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
försvåras högst betydligt af att kommerskollegiets fabriksberättelser ej redovisa
industrien för mindre lokaliteter än städer och köpingar (hvarje ort för sig)
samt länens landsbygd (som helheter). För mejerierna finnas som bekant
tyvärr alls inga detaljerade uppgifter. Under dessa förhållanden har det
varit nödvändigt att tillgripa en i detaljerna så föga pålitlig källa som
Sveriges handelskalender, supplerad genom uppgifter från orterna och
kontrollerad genom de pålitligare ehuru mera schematiska uppgifterna i den
officiella statistiken och dr K. Key-Åbergs Svenska aktiebolag och enskilda
banker.
Närmast i ordningen komma de historiska orter, som för sin centrala
ställning i nutiden ha att tacka främst sitt läge vid järnvägen.
Främst bland dessa står utan all jämförelse Arvika, kanske det
köpingssamhälle, som bättre än något annat förtjänade att bli stad, eftersom det
är den enda stadsliknande orten väster om Klarälfven. I själfva verket har
Arvika (Oskarsstad) redan en gång betraktats såsom stad, nämligen under
det första årtiondet efter sin anläggning (1811-2l), men visade då alldeles
inga tecken till uppblomstring - folkmängden 1820 var 186 personer -
och återgick därför naturligt nog till köpingsvärdigheten.[1] Före öppnandet af bandelen Charlottenberg-Arvika på nordvästra stambanan, hvilket ägde rum den 11 okt. 1867, var folkmängden 870 personer (den 31 dec. 1866),
men steg sedan på ett år till 1 012, alltså med 142 personer eller 16,3 % .
De följande åren, då banan som helhet gjordes färdig, företedde - alldeles
som vi sett på så många andra ställen - ingen tillnärmelsevis
motsvarande ökning[2]; men efter femårsperioder räknadt fortgår sedan ökningen mycket jämnt allt framgent - starkast sedan midten af 1890-talet - så att folkmängden nu (den 31 dec. 1905) är uppe i 3 931. Den årliga
(absoluta) folkökningen har följande utseende:
1851-60.................. 9,9 1881-85.................. 45,6
1861-65.................. 10,4 1886-90.................. 66,6
1866-70.................. 43,0 1891-95.................. 74,8
1871-75.................. 42,8 1896-1900 ............. 126,8
1876-80.................. 42,2 1901-05.................. 169,6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
