Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalekonomisk historik. Af Amanuensen Fil. lic. E. F. Heckscher - Stationssamhällena och industrien på landsbygden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stambanans inverkan är här omisskännlig och har af Arvika gjort en
mångsidig industriort med ett samladt tillverkningsvärde i fabrikerna af 2 1/2
milj. kr. (1904). Arvika utmärkes särskildt genom sin fabrikation af
landtbruksredskap - delvis för export - och af sin orgelfabrik.
Beträffande öfriga orter inom samma grupp kan man yttra sig mera
kortfattadt. Typiska exempel på mycket gamla marknadsorter som fått en helt
ny betydelse genom järnvägarna äro Tranås vid östra stambanan och de
två enskilda järnvägsknutarna i Småland, Värnamo och Ljungby. Tranås’
folkmängd fördubblades under stambanans första fem år,[1] blef köping 1882 och har nu (l905) tillsammans med Tranås kvarns municipalsamhälle 3 121 invånare, nära tio gånger den uppgifna folkmängden för 1872. Dess betydelse synes liksom i gamla tider framför allt bero på dess marknader
äfvensom på snickeriindustri. Uppblomstringen i Värnamo och Ljungby kan ej
jämföras med den i Tranås (folkmängd resp. 1 031 och 945 inv.), ehuru
Värnamos möbelfabriker äro ganska betydande. Emellertid är deras
utveckling sådan den är uppenbarligen sammanhängande med järnvägarna på
ett sätt som vi redan ofta kunnat konstatera, i det nämligen folkökningen
regelbundet har inträdt före trafikens början eller före de olika banornas
afslutning. Sålunda öppnades Skåne-Smålands järnväg i den del som
berör dessa samhällen i juni 1899, men åren 1897-98 visa den största
folkökningen, nämligen på ett år 109 (16 %) i Ljungby och 60 (7 %) i
Värnamo, medan de följande åren visa stillastående eller nedgång. På samma
sätt visar 1880-talet i Värnamo en svag folkminskning sedan dess viktigaste
järnvägsförbindelse Halmstad-Nässjö-banan blifvit färdig 1882. Allt detta
är dock blott tecken till att järnvägarnas betydelse öfverskattats, ej att de
blifvit resultatlösa, ty i längden ha bägge orterna vuxit mycket under
järnvägsperioden, Ljungby från 260 inv. (1875) till 945, Värnamo från 565 (1870)
till 1 031. Det är också ganska betecknande, att Värnamos starkaste ökning
- 101 personer på ett år (1894-95) - äger rum omedelbart efter
öppnandet af en linje, hvars betydelse för orten man sannolikt ej tänkt på,
nämligen Jönköping-Vaggeryd, som satte orten i förbindelse med Jönköping.
Andra betydande orter inom samma grupp äro bland andra följande,
som med ett undantag tredubblat sin folkmängd under trafikperioden, men
som ha en historia före järnvägarnas tid: Säffle vid Bergslagsbanan (l 731
inv.), Hvetlanda vid en enskild bibana till södra stambanan (l 882 inv.),
Nya Kopparberg vid Frövi-Ludvika-banan (l 674 inv.) och Mora strand
(Mora), som blifvit en ganska viktig järnvägsknutpunkt i Dalarna (l 214 inv.)[2]
Af betydligt större intresse än dessa historiska orter, hvilkas utveckling
endast påskyndats af de nya kommunikationerna, är den tredje gruppen,
som består af de nya industriorter hvilka uppstått vid järnvägarna
vanligen omkring en enda industri eller t. o. m. ett enda företag. Dessa äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
