Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalekonomisk historik. Af Amanuensen Fil. lic. E. F. Heckscher - Stationssamhällena och industrien på landsbygden - Järnvägarnas inflytande på olika industrier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
renodling af en industri, som denna anordning innebär, medför i verkligheten ett
upphäfvande af arbetsfördelningens princip, eftersom endast ett slag af arbete
kan förekomma för den som vill stanna på orten. Uppkomsten af
supplementära industrier - t. ex. sådana som använda kvinnoarbete, då
hufvudindustrien använder mansarbete o. s. v. - skulle säkert medföra en stor
nationalekonomisk och social vinst, men de synas vanligen ej förekomma i de svenska
industrisamhällena. Och om då därtill kommer, att det företag hvarpå hela
samhället bygger är föga stabilt eller föga bundet vid just den orten, så
att det med lätthet kan nedläggas eller flyttas då konjunkturerna lämpa sig
därför, så kunna förhållandena lätt bli ganska betänkliga.
Å andra sidan förefaller det såsom en afgjord vinst från såväl industriens
som de större städernas sida, att de två kunna skiljas åt. Det rikliga
utrymmet, de låga tomtpriserna liksom åtminstone på sina ställen de lägre
lefnadskostnäderna kunna tillåta en högre standard of life för arbetarna,
förenad med låga arbetskostnader för industrien. Det förhållandet, att
hälsotillståndet är bättre och dödligheten mindre på landet än i städerna, borde
medföra att dessa orter, som stå landet nära, äfven närma sig dess
dödlighetsförhållanden, men detta är dock nu af mindre betydelse, då äfven
städerna gå med stora steg i samma riktning. När en ny sådan ort som de
här behandlade kommer till stånd i en landtkommun, är ställningen
vanligen ej gynnsam för upprätthållande af allmän ordning, men i föreskrifterna
för municipalsamhallen synes finnas allt som erfordras för att råda bot
därpå. Säkert har det svenska samhället blifvit mera mångsidigt genom
dessa nybildningar, och den historiska motsatsen mellan stad och land
borde allt mindre kunna hålla sig, då stadsbygden på detta sätt sprides ut
öfver landet.
JÄRNVÄGARNAS INFLYTANDE PÅ OLIKA INDUSTRIER,
Vill man nu söka reda på hvilka industriers utveckling järnvägarna
särskildt kunna antagas ha påverkat, blir uppgiften såsom ofta antydt ganska
svår. En ledtråd har man emellertid i det bekanta förhållandet, att det i
alla länder egentligen är de tunga, skrymmande och i proportion till sin
vikt föga värdefulla varorna som erhållit nya transportmöjligheter genom
det nittonde århundradets kommunikationsmedel - lyxartiklar och
dyrbarare industriprodukter ha varit föremål för världshandel i flera tusen år.
Och dessa förhållanden måste få en alldeles särskild betydelse i Sverige
med en industri baserad på mycket skrymmande bränsle och råvaror. Att
malm och timmer i någon större utsträckning skulle fraktas på järnvägarna
antog man dock ej vid deras anläggning, sådant trodde man för alltid vara
hänvisadt till vattenvägarna, och det skulle kanske ej ha varit omöjligt att
hos oss finna motstycke till den engelska järnvägschef i gamla tider, hvilken
besvarade en trafikants anhållan om att få frakta kol med det harmsna
utropet: »Härnäst vilja de sända gödsel».
Emellertid ha de skrymmande varorna spelat en hufvudroll i
transporten alltifrån järnvägarnas första dagar i Sverige. Redan 1865, det första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
