Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalekonomisk historik. Af Amanuensen Fil. lic. E. F. Heckscher - Järnvägarnas inflytande på olika industrier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
år som både västra och södra stambanorna voro öppnade i deras helhet,
utgjorde »skogsprodukter» mer än en tredjedel (35,4 %) af statsbanornas hela
trafik, medan trä- och stenkol tillsammans representerade 5,1 %, malmen
4.3 % och spannmålen 15,3 % - dessa tre så godt som alldeles
obearbetade varor alltså tillsammans 59,9 % af hela godstrafiken. Och hvad
de egentliga råvarorna - frånsedt spannmålen - beträffar har deras andel
i stort sedt gått framåt på statsbanorna, i synnerhet sedan den stora
malmtrafikens början i midten af 1890-talet, samt de förädlade varorna liksom
spannmålen alltså proportionsvis minskats i betydelse. Spannmålen (inkl.
mjöl o. s. v.) har sålunda tämligen jämnt sjunkit från 18,6 % af hela
godstransporten 1862 till 5,5 % 1903, järn och stål från 13,02 % 1862 till 5.4 % 1903 och exempelvis väfnadsämnen från 1,5 % 1868 till 0,56 % 1903.[1]
De två viktigaste varuslagen på statsbanorna 1904 voro utan jämförelse
malm och trävirke[2], med en andel i statsbanornas hela godsmängd efter
vikt beräknad af resp. 28,89 % och 18,88 % - alltså för dessa två
varuslag ensamt 47,77 % eller nära hälften af hela vagnslastgodstrafiken.
Därnäst i ordningen komma sten och jordarter, kalk, kalksten och cement
med tillsammans 8,03 %, stenkol och koks med 5,50 % samt spannmål
(inkl. mjöl m. m.) med 4,69 %, så att dessa fem grupper i hufvudsak
obearbetade varor tillsammans representera närmare två tredjedelar (65,99 %}
af statsbanornas hela godstrafik efter vikt beräknad. Och frånsedt en långt
starkare öfvervikt för förädlade bergverksprodukter är förhållandet vid
Sveriges största enskilda bana, Bergslagsbanan, ej mycket olikartadt, med
den viktiga skillnaden att läget i detta fall alltifrån banans första år varit
i stort sedt detsamma som nu. För 1904 ställa sig Bergslagsbanans siffror
på följande sätt:
malmer, alla slag............................................ 22,32 %
järn och stål, andra metaller samt skrot..................... 14,90 »
trävaror och snickeriarbeten ................................ 13,51 »
papp, papper, trämassa och lump.............................. 10,30 »
träkol....................................................... 8,11 »
stenkol och koks............................................ 7,38 »
kalk, kalksten, cement och kvarts............................ 3,63 »
spannmål, alla slag ......................................... 3,30 »
_______________
83,45 %
alltså lämnande för alla andra slag af gods (inberäknadt ilgods) endast
16,55 %. Förhållandena ställa sig icke mycket olika på de öfriga enskilda
banor, som offentliggöra godsslagsstatistik, t. o. m. på Borås-Alfvesta-banan
utgjorde trävarorna (1903) mer än halfva godskvantiteten och bomullsvarorna
endast 1,36 %.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
