Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalekonomisk historik. Af Amanuensen Fil. lic. E. F. Heckscher - Järnvägarnas inflytande på olika industrier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
norrländska flottlederna omkring år 1900 af 900 miljoner. Då man nu vet, att
statsbanornas tonkilometertal för 1900 endast uppgick till knappt 800 milj.
och hela svenska järnvägsnätets till mindre än 1 500 milj., finner man alltså
att de norrländska flottlederna representera ett transportarbete som är större
än statsbanornas och omkring tre femtedelar af det svenska järnvägsnätets.[1]
Siffrorna blefve gifvetvis ännu betydligt högre om äfven det öfriga Sveriges
flottleder kunde tas med i beräkning, och ensamt de värmländska
flottledernas trafik representerade (enligt en uppgift för 1895) 2 1/2 milj. timmer,
d. v. s. 1/2 milj. ton.
Transportkostnaderna ställa sig också helt naturligt ojämförligt lägre på
flottlederna än på järnvägarna. Enligt en beräkning[2] ställde sig siffrorna pr stock på följande sätt:
Flottnings- Järnvägsfrakt
kostnad kr (enl. tar. 12) kr
km
i Ljusnan (1898-1902) .............. 370 0:31 1:32
187 0:13 0:86
i Ångermanälfven (1900-1902)........ 330 0:39 1:22
300 0:22 1:14
260 0:16 1:04
130 0:08 0:66
Som man ser är järnvägsfrakten i intet af dessa fall mindre än tre gånger
flottningskostnaden och uppgår i det sista fallet till åtta gånger densamma.
Under dessa förhållanden är det ej möjligt annat än att Norrlands
utveckling och lokaliseringen af dess industri främst blir beroende af
vattenkommunikationerna och först i andra hand af järnvägarna.
Det vore emellertid ett stort misstag att tro, att timmer ej i någon större
utsträckning försändes på järnväg. Oarbetade trävaror äro, såsom förut
anmärkts, en af de viktigaste posterna i nästan alla svenska banors
godstrafik, och på statsbanorna, där man i den under utgifning varande
statistiken kan skilja de olika slagen af trävaror från hvarandra, befinnes det,
att timret (1904) utgör 506 722 ton eller 6 1/4 % af hela kvantiteten
vagnslastgods efter vikt beräknad. I tonkilometer utgör transporten af timmer
på statsbanorna i lokaltrafik och samtrafik tillsammantagna 30 982 514 -
alltså omkring en trettiondedel af ensamt de norrländska flottledernas
beräknade trafik. Efter tonkilometer är timrets andel i statsbanornas hela
trafik betydligt lägre än efter vikt, nämligen endast 3,3 %. Såsom man
kan vänta, är nämligen medeltransportlängden betydligt lägre än
statsbanornas medelsiffra, nämligen 45 km i lokaltrafik och 95 km i samtrafik.
Orsaken till denna trots allt verkligt ansenliga timmertransport på
järnvägarna är att söka dels däri, att trafiken i mycket ägt rum mellan
stationer i södra och mellersta Sverige, där flottleder till stor del saknas, men
dels också i de stora fördelar en järnvägstransport äger med afseende på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
