Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalekonomisk historik. Af Amanuensen Fil. lic. E. F. Heckscher - Järnvägarnas inflytande på olika industrier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ha gifvetvis under den fortsatta utvecklingen utöfvat det inflytande hvartill
de så att säga vigdes vid sin tillkomst. Det är visserligen icke möjligt att
med tillgängligt material statistiskt bevisa sammanhanget mellan de nya
kommunikationerna och industriens koncentration, men teoretiskt är detta
sammanhang tämligen uppenbart. Det kan därför vara af intresse att följa
utvecklingen för sammanfattningen af de industrier som hela tiden
redovisats i fabriksstatistiken, hvarvid emellertid siffrorna f. o. m. 1896 torde
böra tagas alldeles för sig själfva på grund af den stora omstöpningen
af statistiken detta år. Siffrorna för femårsperioderna 1861/65-1891/95[1] ställa sig på följande sätt:
Fabriker Arbetare Tillverkningsvärde
milj. kr
1861-65 ................................... 2,465 30,016 71,7
1866-70 ................................... 2,235 31,601 83,0
1871-75................................... 2,516 52,207 143,9
1876-80................................... 2,827 57,423 154,6
1881-85 ................................... 2,916 68,627 185,6
1886-90.................................... 3,174 84,482 220,0
1891-95................................... 4,165 117,207 316,1
Sålunda växte tillverkningsvärdet med 341 %, arbetarantalet med 290 %,
men fabriksantalet endast med 69 %, det sista alltså endast med ungefär
en femtedel af tempot för tillverkningsvärdet. För de sista åtta åren tagna
för sig har utvecklingen af hela fabriksindustrien varit följande:
Fabriker Arbetare Tillverkningsvärde
milj. kr
1896 ......................................... 8,812 202 293 692,4
1904 ......................................... 11,962 277 853 1 180,7
Äfven under de sista åtta åren har alltså utvecklingen med stora steg gått
emot koncentration, eftersom tillverkningsvärdet vuxit med 71 %, medan
arbetarantalet (37 %) och fabriksantalet (36 %} vuxit med föga mer än
hälften så mycket.[2]
Det kan emellertid vara skäl att nämna några få ord om den betydelse
järnvägarna och närmast statsbanorna haft för industrien från en helt ny
synpunkt, nämligen i egenskap af köpare. Det ligger i sakens natur att
uppkomsten af så väldiga företag som järnvägarna måste framkalla mycket
ökade afsättningsmöjligheter för många andra industrier, och i Tyskland
har man t. o. m. räknat såsom en af järnvägarnas förnämsta verkningar
den direkta uppmuntran för bergshandteringen, som blifvit en följd af deras
stora efterfrågan på järn och stålvaror. Utan att gå tillnärmelsevis så långt
kan man utan tvekan säga, att den mekaniska verkstadsindustrien i Sverige
till stor del har järnvägarna såsom kunder att tacka för sin uppblomstring.[3] Det första svenska järnvägslokomotivet byggdes i början af 1860-talet af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
