Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalekonomisk historik. Af Amanuensen Fil. lic. E. F. Heckscher - Järnvägarnas inflytande på olika industrier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Munktell i Eskilstuna. Hufvuddelen af de nya verkstäderna tillhör dock
början och midten af 1870-talet, som bekant en tid af nästan enastående
uppsving för hela vår industri, kanske främst för de mekaniska verkstäderna,
men samtidigt, såsom redan påpekadt, vår järnvägsbyggnadsperiod framför
alla andra. Sålunda anlades Atlas’ verkstäder 1873, Trollhättans mekaniska
verkstad införde i början af 1870-talet lokomotivtillverkningen, som sedan
blifvit dess specialitet, och Motala verkstad har slutligen framför allt blifvit
en lokomotivfabrik. Till lokomotivfabrikationen komma sedan produktionen
af järnvägsskenor inom landet, järnvägsvagnfabriker (i Falun, Arlöf och
Södertälje m. fl. orter) och maskinverkstäder af olika slag, statens järnvägars
egna icke att förglömma. Slutligen bör nämnas den betydelse järnvägarna
haft för den svenska stenkolsbrytningen, som uppgifves ha blifvit räddad
från undergång genom dessa nya afnämare.[1]
Till belysning af järnvägarnas betydelse från denna synpunkt må några
siffror meddelas ur kungl. järnvägsstyrelsens sista berättelse. De svenska
statsbanornas hufvudsakliga upphandlingar belöpte sig under år 1904 till
18 291 719 kr, hvaraf 10 353 609 kr inhemsk tillverkning och 7 938 110 kr
importerade varor. Det råder med afseende på de viktigaste varorna en
genomförd olikhet mellan de inhemska och de utländska uppköpen. Främst
bland de inhemska varorna kommer rörlig materiel, som uppgår till ej långt
ifrån deras halfva siffra, nämligen 4 968 359 kr och med inräkning af
reservdelar 5 604 569 kr, alltså öfver hälften. Så godt som hela detta belopp
afser de olika metallindustriernas produkter. Härvid märkas främst 33
lokomotiv till ett sammanlagdt värde af 1 868 088 kr; då nu de svenska
lokomotivfabrikernas sammanlagda tillverkningsvärde uppgick till 3 062 879 kr,
finner man att statens järnvägar konsumera 61 % af denna produktion.
Gods- och personvagnar, vagnsboggier och vagnsaxlar uppgingo
sammanlagdt till 3 100 271 kr, utgörande 41 % af de svenska järnvägs- och
spårvägsvagnfabrikernas produktion (för 1903 var statsbanornas andel af
produktionen betydligt öfver hälften). Jämte dessa och åtskilliga andra förädlade
varor använda statens järnvägar dessutom af svenska produkter två mycket
viktiga oarbetade varuslag, nämligen dels 708 000 sliprar till ett värde
af 1 144 000 kr, dels stenkol. Stenkolen uppgingo 1904 till 90 000 ton och
deras värde till närmare en miljon (992 000 kr) motsvarande 28 % af de
svenska stenkolsgrufvornas produktion och 39 % af deras produktionsvärde.
De svenska stenkolsgrufvorna lämna dock mindre än en femtedel af
statsbanornas hela behof. Stenkol utgöra nämligen den alldeles öfvervägande
delen af statens järnvägars importbehof, i det de infördes år 1904 till en
kvantitet af 378 450 ton och ett värde af 5 115 180 kr. De viktigaste öfriga
importerade varorna äro stålräler (16 450 ton, 1 467 000 kr), hvaraf under
en lång följd år intet köpts inom landet, samt kemiska produkter (547 340 kr).
För de enskilda banorna torde ej motsvarande siffror stå att erhålla,
men redan hvad som här meddelats torde gifva ett intryck af hvad de svenska
järnvägarna betyda såsom konsumenter af in- och utländska produkter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
