Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalekonomisk historik. Af Amanuensen Fil. lic. E. F. Heckscher - Järnvägarnas förhållande till andra kommunikationsmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en vanligen dyrbar omlastning. En tämligen tydlig antydan om detta
förhållande har man däri, att fartygens storlek på Trollhätte kanal ej stigit
utan tvärtom sjunkit något sedan början af 1880-talet; medeltalet 1880 var
102 ton, men 1900 endast 99,9 ton.
Med ledning af bland annat ett ovanligt stort och värdefullt statistiskt
material, som sammanförts af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i ett
underdånigt betänkande angående förbättrad farled mellan Vänern och Kattegatt
(1902),[1] är det möjligt att bilda sig ett mera detaljeradt intryck af
Trollhätte kanals utveckling och af dess förhållande till järnvägarna, framförallt
till Bergslagsbanan.
Trollhätte kanals trafik har nästan trettiofaldigats under det gångna
århundradet då man räknar efter de fraktade varornas vikt; deras tontal var
nämligen 36 300 år 1801 men 991 000 år 1901. Fördubblingsårens läge är
emellertid af intresse: 1824, 1844, 1856 och 1895. Medan alltså
fördubblingen i medeltal för hela århundradet äger rum hvart tjugonde år, var den
sista fördubblingsperioden nästan dubbelt så lång; alldeles särskildt stark
blir motsatsen mellan denna period och tiden omedelbart före
järnvägsdriftens början, då fördubblingsperioden endast var tolf år. Man finner
alltså ett tämligen afgjordt försvagande i utvecklingens hastighet
under det sista halfva århundradet, något som gifvetvis icke är betingadt
af näringslifvets eller - ännu mindre - samfärdselns allmänna utveckling
under denna tid. Efter tioårsperioder räknadt möter man samma företeelse,
i det att den procentuella ökningen sjönk från 53,9-66,9 % 1831-1860
till 6,4 % 1881-90; men visserligen inträder här en gifven förbättring
under sista tioårsperioden (1891-1900), hvars ökning uppgick till 39,3 %.
Efter fartygstonnage beräknadt - det enda material, som numera
meddelas i den officiella statistiken - är ökningen i Trollhätte kanals trafik
betydligt större. Man finner nämligen att tonnaget mer än fördubblats
under tjugofemårsperioden 1875-1900, i det en ökning ägt rum från 422 200
till 986 900 registerton.[2] Då varutonnaget som nyss nämnts behöfde fyrtio
år för en lika stor ökning, finner man lätt, att de olastade fartygen
tilltaga i betydelse inom kanaltrafiken; siffrorna visa också, att olastade
fartyg utgöra nära dubbelt så stor del af ångfartygstonnaget år 1900 som
år 1875.
Äfven den förändrade sammansättningen af Trollhätte kanals trafik är
af vikt. Trävarorna ha under hela dess tillvaro utgjort mer än halfva
transporten efter vikt beräknad; efter att ha kulminerat 1841-50 (72,4 %
af hela trafiken) har transporten visserligen sjunkit oafbrutet men långsamt
och stod 1900 i 59,6 %. Helt annorlunda är förhållandet med järnvarorna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
