Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalekonomisk historik. Af Amanuensen Fil. lic. E. F. Heckscher - Järnvägarnas förhållande till andra kommunikationsmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
visar efter kvantitet beräknad en egendomlig öfverensstämmelse alltifrån
1883 - och vid den nya stora uppsvingsperiodens början 1895 rusar
trafiken hos dem båda upp i broderlig förening. Något afgörande till endera
kommunikationsmedlets förmån har alltså obetingadt icke ägt rum.
Emellertid torde det vara lämpligt att närmare granska siffrorna och
särskildt för att söka utröna i hvad mån järnets försvinnande från kanaltrafiken
är att tillskrifva järnvägen. I detta syfte har tabellen å sid. 449 uppgjorts.
Som man ser eröfrar Bergslagsbanan under de första åren jämnt lika
mycket som kanalen förlorar, och sammanhanget är desto mera uppenbart
som under dessa år öppnades just de delar af banan hvilka kunde konkurrera
med kanalen, nämligen bandelarna mellan Göteborg och Mellerud. Sedan
fortsattes uppgången af järnvägstrafiken, medan kanaltrafiken är tämligen
oförändrad eller åtminstone ej sjunker i tillnärmelsevis samma omfång som
stegringen af järnvägstrafiken. Men det beror på att järnet nu definitivt
hade gått ned till sin betydelselösa ställning i kanaltrafiken, och föga tvifvel
kunna råda om att järntrafiken öfvertagits af banan. Emellertid är det nog
sannolikt, att de dåliga konjunkturerna hade sin del i kanaltrafikens
minskning, men att då bättre tider började järnvägen redan definitivt hade
öfvertagit den trafik som fanns.
Resultatet af utvecklingen har blifvit en arbetsfördelning mellan kanal
och järnväg som icke saknar intresse. Läget framgår af följande tabell.
De olika varornas andel i godstrafiken på Trollhätte kanal och på
Bergslagsbanan i medeltal för åren 1891-190O.
I ton I %
Trollhätte kanal Bergslagsbanan Trollhätte kanal Bergslagsbanan
Malmer.............. - 172 106 - 23,9
Järn och stål...... 16 691 128 325 2,3 17,9
Stenkol ............. 128 296 42 743 18,1 5,9
Träkol ............ - 73 363 - 10,2
Trävaror ............ 422 892 100 397 59,6 14,0
Papp, papper, trämassa etc. - 45 787 - 6,4
Spannmål............ 12 887 24 711 1,8 3,4
Öfriga varor ........ 128 825 131 471 18,2 18,3
_______________________________________________________________
Summa 709 591 718 903 100,0 100,0
I denna tabell framträder först och främst det förhållandet, att
järnvägstransporten är långt mångsidigare än kanaltrafiken. Medan kanalen
endast redovisar fem af de upptagna grupperna, har Bergslagsbanan alla
åtta, och medan på kanalen en vara representerar nära tre femtedelar af
hela trafiken, kommer på järnvägen ingen vara upp till en fjärdedel däraf.
Varornas fördelning mellan de två transportmedlen är också tydlig nog.
Järnvägen har ej långt ifrån monopol på transporten af järn och stål, malmer,
träkol samt papp, papper och trämassa, medan trävaror och stenkol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
