Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalekonomisk historik. Af Amanuensen Fil. lic. E. F. Heckscher - Järnvägarnas förhållande till andra kommunikationsmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alldeles öfvervägande gå kanalvägen. Det är en tydlig och afgörande
uppdelning, som åt banan lämnar dels de mera förädlade varorna, dels
träkolen, som icke gå sjöledes. Både om denna vara och ännu mer om
malmen gäller det emellertid, att de egentligen ej äro på sin plats i tabellen.
De höra nämligen till en annan del af Bergslagsbanans trafik än den som
konkurrerar med Trollhätte kanal. För att få ut fullt jämförliga siffror
meddelas därför nu fördelningen af trafiken på Göteborg, hvarvid emellertid
kanalens hela trafik måst räknas såsom dithörande.
Fördelningen af godstrafiken mellan Trollhätte kanal och
Bergslagsbanan, i den mån trafiken berör Göteborg, för år 190O.
På På Bergslagsbanan, Kanalens andel Bergslagsbanans
Trollhätte kanal till eller från Göteborg i totaltrafiken andel i totaltrafiken
ton ton % %
Trävaror 625 211 61 282 91,1 8,9
Järn och stål 16 331 66 329 19,8 80,2
Stenkol 178 123 20 212 89,8 10,2
Papp, papper, trämassa etc. - 57 565 - 100,0
Spannmål 7 577 9 491 44,4 55,6
Gödningsämnen - 12 917 - 100,0
Öfriga varor 163 772 54 804 74,9 25,1
____________________________________________________________________
Summa 991 014 282 600 77,8 22,2
Specialiseringen är lika uppenbar enligt denna tabell som enligt den
föregående, i det endast spannmålen är någorlunda jämnt fördelad mellan de två
transportmedlen, och den föregående tabellens resultat bekräftas till alla delar.
Som slutsats ur denna undersökning kan man alltså säga, att
järnvägarna bidragit att inskränka kanaltrafiken till de mindre förädlade
varorna och på detta samt andra sätt tjänat till att begränsa utvecklingen af
kanalernas trafik, men att icke någon tendens förefinnes till att
vattenkommunikationerna på de stora kanalerna skola försvinna under
konkurrens med järnvägsdriften.
Det senare är så mycket mindre förhållandet, som de sammansatta
trafiklederna fortfarande äro af djupgående betydelse i särskildt bergslagens
ekonomiska lif. Vid skildringen af järnvägarnas betydelse för
bergshandteringen omtalades bland annat vikten af transporten från Nora-Karlskoga
järnväg öfver Otterbäcken, Vänern och Trollhätte kanal till Göteborg samt
samma väg i motsatt riktning. Denna trafikled visar t. o. m. starkt
tilltagande siffror, i det den sammanlagda transporten nästan jämnt
fördubblades mellan åren 1887 och 1900 (från 35 300 ton till 71 300 ton om året).
Denna trafikled är af sådan betydelse, att det förekommer exempel på
samtrafik mellan densamma och statsbanan för gods från Göteborg, d. v. s.
att gods, destineradt till exempelvis Laxå på statsbanan, fraktas sjöledes till
Otterbäcken och därifrån öfver Nora-Karlskoga järnväg till Strömtorp in på
nordvästra stambanan, i stället för att direkt inlastas på statsbanan i Göteborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
