Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalekonomisk historik. Af Amanuensen Fil. lic. E. F. Heckscher - Järnvägarnas förhållande till andra kommunikationsmedel - Järnvägarnas inflytande på landtbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Helt annorlunda ställer sig utvecklingen naturligt nog för äldre former
af landtransport. Det gäller visserligen i Sverige liksom i Tyskland att
väganläggningarna först taga riktig fart då järnvägarna börja komma;
sålunda nyanlades och ombyggdes i Sverige mellan 1841 och 1904 - i
verkligheten nästan uteslutande efter 1851 - 13 256 km vägar, medan hela
väglängden vid periodens början var föga mer än fyra gånger så stor (55 640
km). Däremot företer skjutsningen en högst betydande minskning under
järnvägarnas tid, och åtminstone till en början såsom en direkt följd af
deras tillkomst;[1] men delvis beror denna minskning utan tvifvel på att andra
former för landsvägstransport ha kommit i stället. Och ett utmärkt exempel
på nya kommunikationsmedels förmåga att skapa trafik lämna siffrorna för
postföringen. 1867 låg järnvägspostbefordran ännu i sin linda, i det antalet
postförda kilometer på järnväg endast utgjorde 2 409 514; sedan dess har
siffran mer än tiodubblats och utgör nu (1905) 25 454 938. Men det är så
långt ifrån att denna befordran utträngt postbefordran på landsväg, att
antalet postförda kilometer på landsväg under samma tid ökats med 79 %,
från 5 804 811 till 10 387 535.
I vårt land möter man intet af den »rädsla för samfärdseln» som i så
hög grad satt sin prägel på den preussiska järnvägspolitiken under de sista
årtiondena. Tvärtom torde man i Sverige ofta alltsedan de stora
kanalbyggnadernas dagar ha gått till motsatt ytterlighet och väntat af nya
kommunikationer välsignelser, som endast kunna följa af en djupgående
förändring i folkets och statens ekonomiska karaktärsläggning. Delvis på grund
af att skjutsningen aldrig hos oss såsom i de flesta andra länder varit en
inkomstkälla utan endast en tunga möter man i vårt land nästan aldrig
klagomål öfver att järnvägarna gjort intrång i andra yrkesmäns lofliga
näring, nästan intet i stil med »ljusfabrikanternas petition emot solen». I
svaren på den första stora tullkommitténs frågeformulär (1882) erhåller man
en god inblick i populära åskådningar beträffande sammanhanget mellan
ekonomiska företeelser; och frånsedt en enstaka klagan från
vagnfabrikanterna öfver den skada deras afsättning lidit af de nya
kommunikationsmedlen utgöra anledningarna till missnöje endast, att järnvägarna ej i ännu
högre grad än som skett kommit de klagande till godo, och de påyrkade
botemedlen gå alltid i riktning af förbättrade kommunikationer -
fraktlindringar och nya bananläggningar - ej i riktning af samfärdselns
inskränkning. Motsatsen till Tyskland är här ganska påfallande och torde
förklaras däraf, att man i Sverige med dess jämförelsevis långsamma ekonomiska
utveckling förebrår sig att ej ha gjort mera af sina ekonomiska resurser,
medan utvecklingen i Tyskland varit så oerhördt uppdrifven under det sista
tredjedels seklet, att många önska rädda mer eller mindre af det gamla
ekonomiska tillståndet genom dammar emot den instormande industrialismen.
JÄRNVÄGARNAS INFLYTANDE PÅ LANDTBRUKET.
På intet område ha kanske förhoppningarna om de nya
kommunikationernas inverkan varit starkare än beträffande landtbruket, som nu till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
