Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalekonomisk historik. Af Amanuensen Fil. lic. E. F. Heckscher - Järnvägarnas inflytande på landtbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
328 km och för ost 539 km – allt bevis för tillvaron af ett afsättningsområde
som skulle vara fullständigt omöjligt utan tillgång till järnvägar.
Slutligen gäller det om alla matvaror, att deras afsättning i en alldeles
särskild grad beror af järnvägarna just därför att dessa befordra
befolkningsagglomerationen, d. v. s. skapa konsumtionscentra. Boskapsskötselns
förbättring tillhör framförallt trakter med afsättning på större städer, och
järnvägarna ha möjliggjort en rationell mejeridrift, där mejeriprodukter
förr tillverkades endast för husbehof och där endast hvad som mot
afsikten blifvit öfver sändes med bud till staden. Det intresse dessa frågor
synas äga för frågan om järnvägarnas inflytande torde berättiga till en mera
detaljerad redogörelse för beskaffenheten af Stockholms och Göteborgs
mjölktillförsel.[1]
Beträffande Stockholm torde man kunna säga, att det område som under
normala förhållanden förser staden med dess mjölkbehof, har en radie af
omkring 70 km eller något mindre. Tillförseln följer troget de olika banorna.
På Rimbobanan hämtas mjölk från Rimbo (56 km) och vid behof från
Norrtälje (77 km), på norra stambanan från Uppsala (66 km), på Västeråsbanan
från Grillby (64 km) och vid behof från Enköping (74 km), på Norra
Södermanlands järnväg från Mariefred (76 km), på västra stambanan från ett
särskildt vidsträckt område på grund af bättre tåganordningar, nämligen
från Gnesta (66 km) och Sparreholm (96 km), samt slutligen på Nynäsbanan
all mjölk i Södertörn ända ned ifrån Trosa. En särställning intager Arboga,
som trots sitt stora afstånd – 163 km från Stockholm – kan konkurrera
med de öfriga platserna dels på grund af låga mjölkpriser i den
kringliggande trakten och dels på grund af särskildt låga frakter på Västerås- och
Köping–Hult-banorna. Extra leveranser komma vid tider af mjölkbrist
äfven öfver ännu längre afstånd, såsom från Nyköping (160 km) och Bankeberg
vid Linköping (229 km). Järnvägarna ha i hög grad bidragit att sänka
mjölkpriserna i Stockholm, som fallit vid hvarje ny järnvägs tillkomst, och
ha här som på andra områden framkallat en fullt systematisk
prisbildning, så att skillnaden mellan mjölkpriserna på olika orter alldeles
sammanfaller med skillnaden i fraktkostnader.
Området för Göteborgs mjölktillförsel begränsas i vanliga fall i norr af
Trollhättan (72 km), i öster af Herrljunga (80 km) och i söder af Varberg
(77 km), men transportens genomsnittslängd beräknas ej till mer än 60
km. I tider af mjölkbrist utvidgas området i de tre väderstrecken till resp.
Lidköping (126 km), Falköping (114 km) och Halmstad (151 km). Hvarje
ny järnväg har tillfört Göteborg en ny mjölkflod, medan sjöledes eller på
älfven endast ankomma 5–10 % af behofvet. Järnvägarna ha i Göteborgstrakten
i största utsträckning dragit mejerier till stationerna, bland annat
därigenom att stationsmejerier på grund af afsättningen på Göteborg kunna beräkna
ett halft eller helt öres högre pris pr liter. Sålunda finner man på västra
stambanan två andelsmejerier i Vårgårda (67 km) och ett i Herrljunga (80 km);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
