Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalekonomisk historik. Af Amanuensen Fil. lic. E. F. Heckscher - Järnvägarnas inflytande på städernas utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mycket kraftig. Vid de första järnvägarnas öppnande ägde Sverige ingen
enda stad med 100,000 invånare, ehuru Stockholm (97 952) kom denna siffra
ganska nära; nu har landet en stad på mer än 300,000 inv. och därtill en
på 150,000. Mer än 25,000 invånare ägde då endast Göteborg (29,547),
medan antalet sådana städer nu är sex; mer än 10,000 inv. förekom 1855
i tre städer (Norrköping, Malmö och Karlskrona, hvarjämte Gäfle kom
siffran nära) mot sjutton för närvarande. I stället har antalet städer med
mindre än 1,000 invånare nedgått till en tredjedel, från aderton till sex.
Ett bekvämt uttryck för förhållandet mellan städernas storlek nu och för
femtio år sedan får man genom att säga, att ett invånarantal af 3,000
på den tiden ungefär motsvarade 10,000 i våra dagar. Städerna med minst
3,000 invånare voro för femtio år sedan tjugonio, medan antalet städer
som f. n. uppnått tiotusentalet, är tjugofem; och med två undantag ägde alla
nuvarande städer på 10,000 invånare ett invånarantal af 3,000 år 1855.
I betraktande af de verkningar som förut iakttagits hos de svenska
järnvägarna synes det vara af intresse att jämföra utvecklingen hos städerna
inne i landet med utvecklingen hos kuststäderna. Därvid bör emellertid
Norrland genast lämnas å sido, emedan dess uppblomstring, som dragit med
sig en stark folkökning i kuststäderna, beror af andra faktorer än
järnvägarna. Äfven Stockholm utgör ensamt en grupp för sig och torde böra
uteslutas, emedan dess siffror alltför mycket undanskymma utvecklingen
hos de mindre städerna; och för vissa ändamål är det t. o. m. lämpligt
att se bort från alla de fyra största städerna.
Om man nu jämför folkmängden i Svealands och Götalands städer, frånsedt
Stockholm, vid tre tidpunkter med femtio års mellanrum, erhåller man
följande siffror:[1]
Kuststäder Städer i det inre
1805 .......................................... 78,814 65,407
1855 .......................................... 147,185 113,358
1905 .......................................... 479,065 322,195
Detta innebär en folkökning för:
Kuststäder Städer i det inre
% %
1806–1855 ................................... 86,8 73,3
1856–1905 ................................... 232,3 187,5
Som man ser är folkökningen i kuststäderna starkare redan under första
halfseklet, men detta förhållande upphör ej, utan blir tvärtom än mer
utprägladt under det senare halfseklet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
