Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalekonomisk historik. Af Amanuensen Fil. lic. E. F. Heckscher - Bilaga 1. Järnvägssocknar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Västra Stambanan. 1
Arbetet på statens järnvägsbyggnader började 30/4 1855, på
sträckan från Stockholm 1858, 1/9 1859 var delen Göteborg–Töreboda öppnad; därefter
ägnades arbetet åt banans andra ända, så att delen Stockholm–Södertälje öppnades 1/12
1860. Först 1/8 1862 öppnades delen Töreboda–Hallsberg och 8/11 s. å. hela banan.
– 2 Örebro länsdel af Västra Vingåker är
1835–61 förd till Södermanlands län.
– 3 Malmköpings folkmängd är äfven 1835 inräknad i landsbygden.
– 4 Tumbergs siffra har måst inräknas bland
stationssocknarnas, emedan den för 1835 och 1855 ej kan skiljas från Kullings–Sköfdes.
Södra stambanan. 1
Arbetet på södra stambanan började nästan samtidigt med
arbetet på den västra, nämligen 1/5 1855. 1/12 1860 var delen Malmö–Hessleholm öppnad;
resten afslutades i åtta afsatser från 1/8 1862 till 1/12 1864, då hela banan öppnades.
– 2 Gullarp + Näs.
– 3 Trelleborgs folkmängd (kalkylerad) är fråndragen landsbygden 1835–60.
– 4 Malmöhus länsdel af Tjörnarp är 1835–60 förd till Kristianstads län.
– 5 Af Habo hörde 4 mtl till Jönköpings län,
tills kungl. br. 22/2 1889 införlifvade allt utom 1/4 mtl med
Skaraborgsdelen, medan återstoden införlifvades med Bottnaryds s:n i Jönköpings län.
Folkmängden i denna sistnämnda del är okänd och har därför måst lämnas ur räkningen för
1905, hvilket gör sista kolumnens siffra något för låg. Socknen i dess helhet är förd till
Skaraborgs län 1840–64.
– 6 Älfsborgs länsdel af Vartofta–Åsaka är förd till Skaraborgs län
1840–64.
Östra stambanan. 1 Arbetet började på bandelen
Katrineholm–Norrköping 1/7 1863 och på bandelen Norrköping–Nässjö l/4 1871.
Det bedrefs hela tiden norrifrån. 3/7 1866
öppnades delen Katrineholm–Norrköping; delen Norrköping–Nässjö öppnades i sex afsatser
16/10 1872–23/11 1874.
– 2 Motalas folkmängd är fråndragen landsbygden 1845–65,
– 3 Borg och Löt, 1887 sammanslagna under namnet Borg.
– 4 Med Näsby, 1889 fullst. sammanslaget med Rystad.
– 5 Med Bakered, 1892 fullst. sammanslaget med Vikingstad.
– 6 Med Sorby, 1891 fullständigt sammanslaget med Mjölby.
– 7 Siffran för 1905 afser folkmängden i det
område, som Ekeby s:n utgjorde före 1880. Sistnämnda år utbröts Blåvik,
som dittills varit deladt på Ekeby s:n i Göstrings h:d och Torpa s:n
i Ydre h:d, till en egen församling, men förblef trots detta
t. o. m. 1898 fördeladt på de nämnda två häradena alldeles såsom förut.
Därefter blef emellertid Blåvik odeladt fördt till Göstrings h:d,
hvadan folkmängden i den del däraf, som ursprungligen tillhört Ekeby s:n,
ej kan exakt anges för åren efter 1898. För 1905
har till Ekeby räknats lika stor del af Blåviks folkmängd,
som 1898 hörde till Göstrings h;d.
Nordvästra Stambanan. 1 Arbetet bedrefs från bägge ändar och började:
Laxå–Kristinehamn 1/7 1863, Arvika–norska gränsen 2/1 1864, Arvika–Kristinehamn 1/3 1867. 4/11 1865 öppnades det betydelselösa stycket
Charlottenberg-norska gränsen (6 km.), 2/12 1866
bandelen Laxå–Kristinehamn, 11/10 1867 Charlottenberg–Arvika och slutligen delen
Kristinehamn–Arvika i två afsatser 1/10 1869 och 19/11 1871.
Norra Stambanan. 1 Arbetet bedrefs hela tiden söderifrån och började:
Stockholm–Uppsala 1/12 1863, Uppsala–Krylbo l/5 1871,
Krylbo (Storvik)–Bollnäs 2/1 1875 och Bollnäs–Ånge 1877.
Bandelarna öppnades: Stockholm–Uppsala 20/9 1866, Uppsala–Krylbo 4/8–1/12
1873, Krylbo–Bollnäs i fyra afsatser 6/6 187-5-23/9 1878
och Bollnäs-Ånge i tre afsatser 1/10 1879–16/9 1881.
– 2 Sedan 1890 utgöra Läby och Vänge tillsammans en församling,
ehuru fortfarande två kommuner.
– 3 Västmanlands länsdel af Järlåsa är 1873 förd till
Uppsala län; 1850 och 1870 var ifrågavarande område obebodt.
– 4 Jämtlands länsdel af Häfverö är förd till Västernorrlands län 1855-86.
– 5 Örnsköldsviks folkmängd (kalkylerad 1855–66)
är fråndragen landsbygden 1855–91.
– 6 Arbetet började i okt. 1875 och banan öppnades
i fem afsatser 1/10 1878–22/7 1882.
– 7 Arbetet började: Bräcke-Sollefteå 1/2 1882, Långsele–Vännäs
1/5 1887, Vännäs–Boden 1891. Bandelarna öppnades: Bräcke–Sollefteå i tre afsatser
16/10 1883–1/10 1886, Långsele–Vännäs 15/10 1889 och 1/10 1891,
Vännäs-Boden 15/11 1892–6/8 1894.
– 8 1860-86 med inräkning af Jämtlands länsdel af Graninge s:n, som 1887
förenades med Fors.
– 9 Öfverluleå delades 1890 i två församlingar, Öfverluleå och
Edefors.
– 10 Bananläggningen började: Luleå–Gällivare 10/7 1884,
Gällivare–Riksgränsen 1/7 1898. Bandelarna öppnades: Luleå–Gällivare
för provisorisk trafik 1892, fullt likställd med
öfriga bandelar 1/1 1895; Gällivare–Riksgränsen 15/11 1902.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
