Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
statsbanorna. Båglampor med lång lystid, 150 å 200 timmar, hafva däremot
vid järnvägen uppsatts, oaktadt de icke kunna uppvisa så god
verkningsgrad som vanliga båglampor. På platser, där den elektriska strömmen
betingar ett jämförelsevis lågt pris och kostnaden för arbetet med kolning och
putsning af lamporna ställer sig hög, kunna nog dessa lampor försvara sin
plats, men å bangårdar torde en inbesparing i arbetskostnad i detta
hänseende sägas uppvägd af den förlust i lyskraft, som blir en följd af den från
ånglokomotiven härrörande oundvikliga sotafsättningen på lampkuporna.
Vid statsbanorna användes vid ingången af år 1906 omkring 669 båglampor
med 16 å 18 timmars lystid mot cirka 155 lampor med lång lystid.
Vid tiden för anläggningen af järnvägens första större elektriska
belysning, i Malmö, kände man ännu icke det s. k. centralsystemet för
anordnandet af säkerhetsapparaterna, utan dessa uppsattes då hvarhelst i
ledningsnätet behof af dem yppade sig, men sedan nämnda system blifvit
bekant har det alltid tillämpats vid järnvägens belysningsanläggningar, och
enligt detsamma sammanföras säkerhetsapparaterna så mycket sig göra
låter till en eller flera lätt tillgängliga platser, från hvilka gruppledningarna
till de skilda lamporna utgå.
För öfrigt har omsorg ägnats åt, att de elektriska
belysningsanläggnin-garna, särskildt sedan högre spänningar kommit till användning, skola blifva
på bästa sätt isolerade och motståndskraftiga samt i öfrigt ändamålsenligt
utförda.
ELEKTRISK ARBETSÖFVERFÖRING.
Ett annat område, där starkströmsteknikens tillämpningar vunnit insteg
vid statsbanorna, är den elektriska arbetsöfverföringen. Det har i första
rummet varit vid de stora reparationsverkstäderna, som det visat sig
fördelaktigt att i stället för vidlyftiga mekaniska axelledningar och utväxlingar,
vid hvilka mycken kraft går förlorad, anordna elektrisk arbetsöfverföring.
Genom densamma har det nämligen blifvit möjligt att från en central
kraftstation, förlagd vare sig inom verkstadsområdet eller, där så funnits, vid
lämpligt vattenfall, kunna i mån af behof och på ett rationellt och
ekonomiskt gynnsamt sätt fördela den erforderliga kraften till alla olika
förbruk-ningsställen inom verkstäderna. Men äfven för andra behof har den
elektriska arbetsöfverföringen funnit användning vid järnvägarna för att ersätta
mekaniska kraftmotorer eller utföra det arbete, som förut måst förrättas
med hjälp af människokraft.
Ehuru frågan om elektrisk arbetsöfverföring inom verkstäderna väl
närmast faller inom området för tillämpade arbetsmetoder vid dessa verkstäder,
har det ansetts lämpligt att på detta ställe framlägga en kort, belysande
öfversikt öfver samtliga anordningar för elektrisk arbetsöfverföring för
statsbanornas behof och vid dem tillämpade olika system för fördelning af den
elektriska energien.
Ar 1893 anordnades elektrisk arbetsöfverföring inom
reparationsverkstäderna i Göteborg. Förutvarande ångmaskin, som äfven användes för
mekanisk arbetsöfverföring, drifver tvenne likströmsgeneratorer om respektive 31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
