Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Godstrafikens utveckling å de äldsta statsbanelinjerna kräfde emellertid
snart starkare godstågslokomotiv och därför utvecklades ur den
hittillsvarande K-typen år 1890 en ny typ benämnd litt. Kd (fig. 48 och 49) med 450
mms cylinderdiameter och 559 mms slag, större panna med 11 kgs ångtryck
19. Lokomotiv litt. H. Skala 1 :100.
samt gröfre maskineri. Dessutom erhöllo dessa lokomotiv större tendrar,
hvilka vägde 23,3 ton med 4 ton kol och 9,5 kbm vatten. Af denna typ
anskaffades under åren 1890—1902 inalles 139 lokomotiv, däraf Nydqvist
& Holm tillverkat 30, Motala mek. verkstad 98, Kristinehamns mek.
verkstad 1 samt Vagn- & maskinfabriksaktieholaget i Falun 10.
20. Lokomotiv lilt. Kc.
Sedan å statsbanornas äldsta sträckor under slutet af 1870-talet och
början af 1880-talet järnskenorna blifvit utbytta mot skenor af stål och
banvallen isolerats från tjälskjutande mark, höjdes den största tillåtna
hastigheten från 60 till 75 km i limmen, hvarigenom gångtiden kunde till fördel
för den resande allmänheten och för postbefordringen förkortas. Genom
införandet i snälltågen af nya vagnar med slörre rymlighet för hvarje
sittplats ökades allmänhetens bekvämlighet, men samtidigt snälltågens tyngd.
Snälltågslokomotiven (litt. Ca) blefvo för mycket ansträngda och krafvet
framträdde på snälltågslokomotiv med större dragkraft. Ofta måste tvenne
lokomotiv framföra snälltågen och på sina sträckor var detta en daglig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
