Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gällande fraktsatser stege i samma proportion som godsets vikt och
transportlängden, men borde ju rätteligen lägre fraktsatser komma till
beräkning vid taxeringen af gods, som försändes i större myckenhet eller
öfver större väglängd — i senare fallet »i samma mån som den för alla
våglängder lika stora delen af omkostnaderna fördelades på ett större
antal mil.»
I gällande taxa vore godset indeladt i 5 klasser, hufvudsakligen efter
godsets värde i förhållande till dess volym och tyngd. En dylik
klassificering vore emellertid svår att konsekvent genomföra, bland annat därför
att till olika klasser hänförliga artiklar ofta innehölles i ett och samma
kolli1* Med hänsyn till redan vunnen erfarenhet och i betraktande af de
nya förhållanden, som kunde väntas skola komma att inträda, när
statsbanorna vunnit större utsträckning, hade byggnadschefen därför — för
öfrigt efter utländskt mönster — i taxeförslaget indelat det allmänna
fraktgodset i trenne hufvudklasser, af hvilka den första afsåge det stora flertalet
bland de godsslag, som plägade inlämnas till järnvägstransport, och därför
kunde betraktas såsom normalklass, medan de båda öfriga klasserna vore
att anse såsom »modererade» klasser för de varuslag, hvilka ej med fördel
kunde transporteras utan att frakten sattes i ett visst förhållande till
godsets ringare värde och större tyngd.
Följer så en redogörelse, till hvilken längre fram2 skall återkommas, för
det sätt, på hvilket fraktsatserna blifvit bildade, hvarpå byggnadschefen
— efter att hafva framhållit att de föreslagna afgifterna vore något högre
än de i utlandet tillämpade men dock så låga som man efter inhemska
förhållanden kunde begära — gifver uttryck åt sin tvekan att framlägga
ett förslag till taxa för trafiken å statens järnvägar, hvars resultat chefen
antoge blifva, att järnvägsdriften till en början icke komme att lämna större
inkomst än som behöfdes »för att fullständigt vidmakthålla den dyrbara
anläggningen med dess materiel och rörelse.» Emellertid borde det stora
allmänna gagn, som järnvägsanläggningen måste medföra, kunna anses
såsom ränta på byggnadskapitalet.
Byggnadschefen afslutar därefter sitt memorial med följande om
framsynthet vittnande ord: »Den nu föreslagna taxan––––––––är upprättad
—––––––––ej utan förhoppning, att den framtid torde ligga närmare ån
mången förmodar, då inkomsterna icke allenast skola betäcka de årliga
utgifterna utan äfven bidraga till återgäldande af de för järnvägsbyggnaderna
utlagda kapitaler.»
öfver nu återgifna’ taxeförslag afgåfvos utlåtanden af kommerskollegium
— som dessförinnan hört en del hushållningssällskap och
handelsföreningar — samt öfverståthållareämbetet och vissa konungens befallningshaf
vande, hvarefter Kungl. Maj:t den 4 april 1862 på grundval al förslaget
1 Med detta uttalande jömföre man det faktum, att nu gällande statsbanetaxa, med
in-råknande af tariffen 1—15 % (se anm. vid nu gällande godsindelnings slut) och
undantags-tariffen U, innehåller 14 fraktgodstariffer.
* Se sid. 64.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
