Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den fördel för järnvägen, att denna oftare kunde erliålla äfven dyrbarare gods i
fulla vagnslaster.
Det begärda bemyndigandet i afseende å utsträckt rätt att medgifva
fraktned-sättning skulle visserligen i styrelsens händer lämna en makt, som kunde
missbrukas till det allmännas skada, »men», fortsätter styrelsen, »då svårligen någon
kan hafva ett större intresse att uppbringa de behållna inkomsterna af
järnvägs-rörelsen till högsta möjliga belopp än den myndighet, som bär ansvaret för hela
denna vidtomfattande, viktiga och på landets hela näringslif inflytelserika
förvaltning, borde med skäl vid begagnandet af denna rättighet af densamma kunna
förväntas en sådan omtanke, försiktighet samt affärsmässig beräkning och afseende,
icke på enskilda trafikanters önskningar och anspråk eller skenbara fördelar för
ögonblicket, utan på beredandet af varaktiga framtida inkomstkällor för
jårnvägs-rörelsen, att några skadliga följder af en denna förvaltning sålunda förlänad större
myndighet svårligen kunna vara att befara>.
Hvad slutligen beträffade den gjorda hemställan om tariffnedsättning för vissa
varuslag, så betingades densamma dels af de bemödanden, som »både med
allmänna och enskilda krafter» gjordes att höja boskapsskötseln och
mejerihandte-ringen inom landet, samt dels däraf att den inhemska glas- och
porslinstillverkningen hufvudsakligen afsåge gröfre och mindrevärda alster.
Genom nådigt bref den 10 maj 1867 fann Kungl. Maj:t för godt bevilja
trafikstyrelsens nu omförmälda framställningar med undantag af den sist
anförda, i anledning af hvilken styrelsen förständigades att skyndsamt
inkomma med statistiska uppgifter öfver dels myckenheten af de varor af
ifrågavarande slag, som under de senaste åren kommit till försändning
mellan de olika stationerna, dels de största våglängder, öfver hvilka samma
varor i allmänhet transporterats. Dylika uppgifter aflämnades den 1
november ifrågavarande år, hvarpå Kungl. Maj:t den 8 i samma månad
resolverade, att de föreslagna tarifTnedsättningarna finge äga rum.
Cirkulär om dessa nedsättningar utfärdades af trafikstyrelsen den 18
därpå följande december.
I underdånigt memorial den 2 april 1869 anmälde trafikstyrelsen, att
behof af fraktnedsättning yppat sig för tre varuslag, nämligen galvaniseradt
järn vid försändnkig såväl i mindre partier som i vagnslaster samt stål och
gryn i fulla vagnslaster, hvilka varuslag, på grund af att för dem gällande
fraktsatser vore alltför höga, sökte sig andra transportleder än öfver
statsbanorna.
Galvaniseradt järn vore nämligen i jämförelse med ogalvaniseradt sådant icke
af det högre värde — utan ofta tvärtom — att detta berättigade till den dyrare
taxering, som förstnämnda slags järn var underkastadt. Vidare medförde det
förhållande, att artikeln stål vid försändning i fulla vagnslaster droge en betydligt högre
frakt än stångjärn, den verkan, att högst obetydliga mängder stål komme till
försändning å statens järnvägar. Slutligen anmärkte styrelsen, att frakten för gryn
i vagnslaster utginge efter en högre tariff än för mjöl, oaktadt ingen afsevärd
prisskillnad i allmänhet förefsmns mellan mjöl och de grynsorter — korn- och
hafre-grvn — som vanligen försändes i tillräckligt stora mängder för att utgöra hel
vagnslast.
Trafikstyrelsen gjorde därför den framställning, att positionen
»galvaniseradt järn» måtte få utgå ur godsindelningen och ifrågavarande godsslag
få fraktdebiteras såsom icke galvaniseradt samt att frakten för stål och gryn,
som ditintills beräknats efter tariffen B resp. C i styrelsens ofvannämnda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
