Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att anmoda jordbrukare, industriidkare, målsmän för enskilda järnvägar
äfvensom andra vederbörande att meddela upplysningar i frågan.
Då de för statsbanorna gällande taxeripgsbestämmelserna lågo till grund
för den samtrafikstaxa, som dåmera tillämpades med afseende å
försändelser i samtraiik mellan nämnda banor och svenska enskilda järnvägar,
skyndade trafikstyrelsen att i anledning af nyssnämnda kungl. bref först inhämta
de enskilda järnvägsförvaltningarnas yttranden i ärendet. Detta skedde
genom cirkulärskrifvelse den 15 januari 1886.
I sina på grund häraf till trañkstyrelsen insända yttranden erinrade
flertalet förvaltningar, att privatbanorna i själfva verket ej vore annat än
affärsföretag, hvilka med få undantag icke befunne sig i bättre ställning
gentemot det allmänt rådande ekonomiska betrycket än öfriga industriella
anläggningar i landet. Ifrågavarande förvaltningar icke allenast afböjde
därför hvarje allmännare fraktnedsättning å de under deras förvaltning stående
banorna utan inlade ock, under framhållande att staten genom att meddela
koncession å enskilda järnvägsföretag och bevilja lån till desanimas utförande
främjat utbredningen af det privata järnvägsnätet, gensaga mot hvarje sådan
nedsättning af statsbanornas fraktsatser, som kunde skadligt inverka på de
enskilda järnvägarnas trafik. En revision af samtrafikstaxans godsindelning
i syfte att åstadkomma någon fraktnedsättning för viktigare godsslag ville
emellertid en del förvaltningar icke motsätta sig.
Ett förslag till i dylik riktning reviderade klassifikationsbestämmelser kom
också snart till stånd. Vid den af flertalet svenska enskilda järn
vägsförvaltningar bestående järnvägsföreningens sammanträde den 19 juli 1886 utsågos
vissa föreningen tillhörande personer att deltaga vid utarbetandet inom
trafik-styrelsen af förslag till ändring af den godsindelning, som gällde i samtraiik
mellan statens och enskilda järnvägar, och i oktober samma år aflämnades
ett af trafikcheferna V. Waldenström och O. Kamph samt
trafikdirektörerna J. D. Simonsson och E. Lindqvist undertecknadt utlåtande, hvari
föreslogos de af någon betydelse för trafikanterna varande fraktnedsättningar,
som af privatbanorna borde kunna biträdas utan att grunderna för
fördelningen af samtrafiksfrakterna behöfde ändras.
Samtidigt aflämnade nämnda herrar förslag till en del andra ändringar af
vederbörande godsindelning, hvilka ändringar de emellertid ansågo böra tillämpas i
sam trafik endast under den förutsättning, att statsbanorna af sina s. k. banafgifter
afstode viss del till fördelning mellan vederbörande privatbanor.
Trafikstyrelsen fann emellertid nyss berörda förslag1 icke vara
förenliga med statens intresse utan beslöt att med stöd af det nådiga
bemyndigande, styrelsen innehade i afseende å beviljandet af fraktnedsättningar,
för statsbanornas del medgifva några viktigare nedsättningar, som kunde
vara ägnade att tillsvidare motsvara de framställda krafven på vissa
fraktlindringar.
’ I detta sammanhang kan omnämnas, att Kungl. Maj:t den 19 mars 1886 tillsatt cn
kommitté, som hade att taga i öfvervägande bland annat hvilka åtgärder som kunde vidtagas för att
Åstadkomma nedsättningar i landets järnvägstaxor utan men för de enskilda järnvägarnas
ekonomiska ställning. Denna kommitté» betänkande utmynnar i ett förordande af att de
privat-banor, som liade mer än lokal betydelse, borde för berörda ändamftl förvärfvas af staten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
