Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ifrågavarande nedsättningar, hvilka kungjordes genom ett
trafikstyrelsens cirkulär (nr 932) af den 23 december 1886 och till hvilka längre fram
skall återkommas, föranledde emellertid snart klagomål. Redan i januari
1887 klagade en del värmländska bruksägare hos Kungl. Maj:t, att de såsom
trafikanter å enskild järnväg genom nyssberörda nedsättningar blifvit försatta
i en orättvis ställning gentemot de yrkesbröder, hvilkas verksamhetsplatser
voro belägna utmed statens järnvägar, och kort därefter inkom till Kungl.
Maj:t en af styrelserna för ett 30-tal enskilda järnvägar undertecknad
skrif-velse, hvari klagomål anfördes öfver trafikstyrelsens ifrågavarande
nedsätt-ningsätgärd såsom varande till skada för privatbanorna.1
Medan frågan om en taxerevision sålunda ännu var sväfvande, fann
Kungl. Maj:t den 9 september 1887 för godt tillsätta en kommitté med
uppdrag att, efter utredning af verkningarna af de under senare åren vidtagna
fraktnedsättningarna för transporter å statens järnvägar, föreslå de
hufvud-grunder på hvilka en ny statsbanetaxa borde uppbyggas. Till kommitténs
ledamöter utsågos flera på det statsekonomiska området bemärkta män,
nämligen godsägaren grefve G. Sparre, ordförande, direktören M. Agrelius,
öfverdirektören M. Hahr, riksdagsmannen L. Jönsson, brukspatronen K.
Lundeberg, kaptenen A. G. Svedelius, fabriksidkaren K. Swartz,
godsägaren H. Tamm och trafikchefen V. Waldenström.
Denna kommittés betänkande är dateradt den 1 oktober 1888.
I betänkandet lämnar kommittén till en början dels en redogörelse för
ordnandet af samtrafiken mellan statens och enskilda järnvägar samt dessa
senare inbördes, dels ock den anbefallda utredningen rörande verkningarna
af de under senare tider vidtagna fraktnedsättningarna å statens järnvägar.
Ett referat af berörda samtrafiksredogörelse förbigås här, då åt ifrågavarande
samtrafik längre fram kommer att ägnas en särskild utförligare artikel.
Beträffande åter nyssnämnda verkan af vissa fraktnedsättningar anför
kommittén bland annat följande.
I och for utredningen i fråga hade kommittén verkställt en jämförelse mellan
den fraktsumma, som den under 1887 transporterade godsmängden inbringat, och
de särskilda fraktbelopp, hvilka bort inflyta om frakten beräknats efter de
grunder, som gällde innan vissa genom trafikstyrelsens cirkulär medgifna
fraktnedsättningar börjat tillämpas. Denna jämförelse, som emellertid endast ägde
approximativ giltighet, utvisade dels att den minskning, som uppkommit i statsbanornas
trafikinkomster under år 1887 till följd af de genom resp. af nämnda cirkulär
beviljade fraktnedsättningarna, utgjort 450,000 kronor, dels ock att den minskning i
trafikinkomsterna för samma år, som blifvit en följd af de från början af år 1886
vidtagna nedsättningarna och hvilken minskning icke inginge i den, som
uppkommit genom de ytterligare fraktnedsättningarna för 1887, utgjort 220,000 kronor.
Kommittén redogör därefter för de allmänna grunder på hvilka den byggt
upp sitt taxeförslag.
Om ock, när järnvägsbyggandet i vårt land först tog sin början, regering och
riksdag mindre torde haft till ögonmärke detta företags afkastningsförmåga än tidens
1 Opposition mot ifrågavarande nedsättningsätgärd gjordes äfven i annan form, så t. ex.
af presidenten H. Forssell i en artikel i Nordisk tidskrift (1887 h. 1), hvari han utvecklar
sammanhanget mellan statens taxe- och skattepolitik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
