Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillägg nr l1 till 1889 års taxeupplaga, kvarstod emellertid ej längre än
till den 1 juli 1896, då enligt hvad nedan omförmäles en ny godsindelning
böljade tillämpas.
Hos Kungl. Maj:t hade i särskilda skrifvelser svenska
mosskulturför-eningen, ett flertal hushållningssällskap samt Kronobergs läns
landtmanna-forening anhållit om fraktnedsättning för kalk, märgel, kalisalter och
fosfater.
Genom under loppet af år 1890 aflåtna kungl. remisser anbefalld att
af-gifva utlåtande öfver framställningarna i fråga yttrar järnvägsstyrelsen i
skrifvelse den 5 december samma år bland annat följande.
Styrelsen hade på grund af den af samtrafiken betingade samhörigheten
mellan statsbanorna och de enskilda järnvägarna efter mottagandet af den första
nådiga remissen i ärendet till vederbörande privatbaneförvaltningar aflåtit en
skrifvelse med förfrågan, huruvida och i hvad mån de vore villiga att för sin del
medgifva fraktnedsättning för berörda varuslag. De svar som ingått å denna
styrelsens förfrågan gåfve vid handen, att några förvaltningar för sin del icke vore
med om någon som helst fraktlindring för ifrågavarande godsslag, medan andra
vore villiga biträda de bestämmelser i ämnet, som kunde blifva gällande för
statsbanorna, och åter andra icke medgåfve nedsättning för kalisalter och fosfater,
men efter med järnvägsstyrelsen under hand träffadt aftal förklarat sig vilja för
kalk och märgel medgifva viss nedsättning. En så betydande nedsättning för kalk
och märgel, som den af svenska mosskulturföreningen m. fl. ifrågasatta, eller till
hälften af gällande afgifter, torde dock, äfven om Kungl. Maj:t kunde finna för
godt att i jordbrukets intresse anbefalla tillämpning vid statsbanorna af sådan
nedsättning, icke skäligen kunna åläggas de enskilda järnvägarna, enär vid en dylik
nedsättning den trafikinkomst, som erhölles vid transport å minst 200 km, t. o. m.
komme att ej obetydligt understiga den direkta driftkostnaden.
För att emellertid söka sammanjämka de ofvan omförmälda olika beslut, som
af resp. järnvägsförvaltningar blifvit fattade, hade järnvägsstyrelsen aflåtit en
cir-kulärskrifvelse med hemställan, att de förvaltningar, som förklarat sig icke vilja
medgifva någon fraktnedsättning för varuslagen i fråga, ville med frångående af
detta sitt beslut ansluta sig till de förvaltningar, hvilka meddelat sig vilja tillämpa
de föreslagna fraktsatserna för kalk och märgel. Denna hemställan blef af
flertalet vederbörande bifallen, medan likväl några förvaltningar förklarade sig kvarstå
å den tidigare intagna ståndpunkten.
Efter att sålunda hafva redogjort för vidtagna förberedande åtgärder anför
järnvägsstyrelsen, att densamma, ehuru till fullo uppskattande betydelsen för det svenska
jordbruket af låga järnvägsfrakter för kalk och märgel, dock icke ansåge sig kunna
förorda en så betydande nedsättning för nämnda varuslag som den af svenska
mosskulturföreningen m. fl. föreslagna, att det däremot syntes styrelsen vara af
vikt, att för afstånden 200—600 km, som de mest betydande transporterna af
ifrågavarande slag antagligen komme att gälla, afgifterna ställde sig ungefärligen lika
med de undantagsfrakter, som å statsbanorna voro gällande före tillämpningen af
gällande taxa, åfvensom att, då bland kalisalter och fosfater, liksom bland
preparerade gödningsämnen i allmänhet, torde förekomma många produkter af sådant
värde, att de väl kundé bära gällande fraktsatser, samt då olika fraktafgifter för
de särskilda grupperna af gödningsämnen med hänsyn till svårigheten att utöfva
behörig kontroll ej kunde anses lämpliga, styrelsen icke kunde förorda den önskade
nedsättningen för kalisalter och fosfater, och detta så mycket mindre som flertalet
enskilda järnvägsförvaltningar bestämdt motsatt sig dylik nedsättning.
1 Närmast följande tillägg innehöll endast af Kungl. \laj:t fastställda tariffer" för afstånden
1,900—2,000 km, hvilka tariffer statsbanenätets tillväxt gjort behöfliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
