Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gjorde alltså under det ifrågavarande året 5,3» öre pr tonkm eller vid 110
km (medelväglängden för godsbefordringen) 59,3 öre pr 100 kg.
Kommittén har uppdelat järnvägens själfkostnader i a) sådana som pr
enhet af väglängden falla lika, oberoende af vägens längd, och till hvilka
hänförts slitning af banans öfverbyggnad, kostnaderna för tåg- och
lokomotivtjänst samt transportmedlens underhåll och förnyelse samt b)
kostnaderna för förvaltning, stationstjänst, underhåll af husbyggnader och
bangårdar m. fl. kostnader, hvilka liksom c) räntan ansetts aftaga i den man
transportvägens längd ökas, hvarefter kommittén beräknat att under 1885
kostnaderna under a) uppgått till 1,3 och kostnaderna under b) till 1,83 öre pr
tonkm, samt att till täckandet af dessa kostnader pr 100 kg och 110 km
erfordrats 14,3 resp. 20,1 öre samt till gäldandet af räntan 24,9 öre.
Summan, 59,3 öre, af dessa medeltal har kommittén satt som transportafgift pr
100 kg vid 110 km, vid hvilket afstånd afgiften således utgår med 5,39 öre
pr tonkm, af hvilket belopp 1,3 öre svarar mot de under a) och 4,09 öre
mot de under b) och c) nämnda kostnaderna.
Med ledning af dessa beräkningar har kommittén uppställt sin
normaltariff efter följande grunder. Den under a) upptagna direkta
transportkostnaden ingår i hvarje tariffsats med sitt belopp multiplicerad! med
vederbörande kilometertal, medan de under b) och c) angifna kostnaderna utgå:
för kortare afstånd än medelväglängden (l 10 km) efter formeln för en
aritmetisk serie på ungefär samma sätt som i 1880 års taxa (med högre belopp
än förenämnda medeltal 4,09 öre) samt för större afstånd än medel
väglängden efter en med afståndet på sådant sätt fallande skala, att vid afstånd
öfver 450 km ingen ersättning beräknas för dessa kostnader. Grunden till
sistnämnda anordning säger kommittén vara, att vid 450 km sändningarnas
antal och storlek under det för beräkningarna valda året gradvis så
af-tagit, att öfver längre sträckor väl smärre sändningar men ingen masstrafik
framgått. För öfrigt har kommittén låtit tariff-fallet blifva starkare vid
300 km än vid kortare afstånd.
På grundval af den sålunda konstruerade normaltariffen hafva de af
kommittén föreslagna tarifferna blifvit beräknade, hvarvid iakttagits, att
ingen tarifT ökats pr km med lägre belopp än det som motsvarar
skillnaden i direkt transportkostnad (l,3 öre pr tonkm).
Slutligen har kommittén, då expeditionskostnader, tidsförlust,
begagnandet af stationsutrymme och tillgodogörandet af transportmedel vid kortare
transporter medföra en högre driftkostnad pr vägenhet än vid längre
sådana, i och för en utjämning af detta förhållande under namn af
banaf-gift lagt ett konstant belopp af 5 öre pr 100 kg till hvarje enligt förenämnda
grunder beräknad tariff.
Storleken af de enhetssatser (uttryckta i ören pr 100 kg), som lagts till
grund för nu gällande fraktgodstarifTer1 i 1889 års taxa, framgår af
följande tabell:
1 Specialtarifferna A—C hafva upphört att tillämpas i och med tillkomsten af den nya
godsindelning, som fastställdes att gälla från den 1 juli 1896.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>