Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett konsekvent genomförande af samtrafikstaxans bestämmelser skulle
bland annat i vissa fall medföra, att godsförsändelser från stationen X till
stationen A borde befordras en viss väg, medan försändelser från X till
den närmast bortom A belägna stationen B borde befordras en annan väg.
Enär naturligen ett dylikt expeditionssätt lätt kan föranleda misstag och
felsändningar, har man måst låta en viss station i afseende å sam
trafikssändningars dirigering vara bestämmande för öfriga i samma vägriktning
belägna stationer. Härvid har man till en böijan förfarit så, att, sedan
samtrafiksvägen från stationen X till den närmast vederbörande
afviknings-station belägna stationen C blifvit bestämd enligt samtrafikstaxans
vägföre-skrifter, samma väg utan vidare blifvit fastställd äfven för sändningar från
förstnämnda station till de bortom C belägna stationerna D, E o. s. v.1 Då
emellertid någon af stationsrelationerna X—D, X—E o. s. v. med hänsyn
till godstrafikens mellan vederbörande stationer omfattning kunde vara af
ojämförligt större betydelse än stationsrelationen X—C, ansåg man det
längre fram vara riktigare, att man i stället för den närmast bortom
afvik-ningsstationen belägna stationen till vägnormerande valde den större
station, med hvilken den hufvudsakliga trafiken ansågs äga rum. Som likväl
denna praxis, på grund af att den ifrågavarande större stationen i olika
fall kunde ligga på högst olika afstånd från utgångsstationen för
beräkningen, ledde till betänkliga inkonsekvenser och i väsentlig grad försvårade
arbetet med samtrafiksvägarnas bestämmande, har man numera återgått till
det ursprungliga förfaringssättet.
Svårigheten att tyda de befintliga föreskrifterna och saknaden i flera
viktiga punkter af närmare bestämmelser hafva gifvetvis medfört, att
samtrafikstaxans vägföreskrifter blifvit föremål för olika tolkningar. Redan på
trafiken, befordrades samtrafikssändningar af gods mellan Kristianstad och örtofta öfver
Hessle-holm. Vid tillkomsten af berörda samtrafiksled uppstod emellertid fråga, huruvida icke
nämnda sändningar därefter borde befordras öfver Tollarp—Eslöf, då vägen mellan
Kristianstad och örtofta var 9 km kortare öfver Tollarp—Eslöf än öfver Hessleholm.
En efter samtrafikstaxans vägföreskrifter utförd beräkning gaf följande resultat:
Km Antal banor McdeltarifT
a) öfver Hessleholm:
Kristianstad—Hessleholm ................... 30
Hessleholm—örtofta ........................ 57
Summa för den bestående samtrafiksvägen 87 2 67,6
b) öfver Tollarp—Eslöf:
Kristianstad—Karpalund .................... 5
Eslöf—Örtofta ............................. 8
Summa för den nya vägens äldre bandelar 13 2 19,8
Karpalund—Eslöf............................ 65 1 50,3
Summa för hela den nya vägen .............. 78 3 70,i
Beräkningen gaf alltså till resultat, att godssändningar i samtrafik mellan Kristianstad och
örtofta fortfarande skulle befordras den gamla och längre vägen.
* Sålunda skulle samtrafiksvägen mellan stationen Attarp vid Kristianstad—Hessleholms
järnväg och stationerna Fjärås—Göteborg enligt beräkning gå öfver Hessleholm—Åstorp, men
då samtrafiksvägen mellan Attarp och den närmast bortom afvikningsstationen Veinge
belägna stationen Genevad går öfver Hessleholm—Markaryd, har äfven den förstnämnda
samtrafiksvägen fastställts att gå öfver den senare leden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
