Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mellan sistnämnda stationer och samtliga svenska statsbanestationer
tillkom en försändelser af alla slag omfattande samtrafik först sedan linjen Laxå
—Charlot ten berg i sin helhet öppnats för allmän trafik eller från och med
den 19 juni 1871. I denna samtrafik, som för öfrigt snart utvidgades till
att inbegripa äfven ett antal svenska privatbanor, beräknades fraktbeloppen
genom hopläggning af de olika järnvägarnas andelar; dock förtjänar
anmärkas, att i ifrågavarande förbindelse enhetliga taxeringsbestämmelser
såtillvida tillämpats som den norska godsindelningen med ytterst få
undantag öfverensstämde med vederbörande svenska.
Sin nuvarande ställning till den svenska godssamtrafiksföreningen
började de norska järnvägarna intaga år 1886, då först Kristiania och kort
därefter Trondhjem upptogos bland de stationer, för försändelser mellan
hvilka den förut omförmälda svenska samtrafikstaxan af år 1882 ägde
gällande kraft. Sedan den 1 januari 1890 tillhöra Norges Statsbaner och
Norsk Hovedjernbane med sina samtliga stationer nyssnämnda
samtrafiks-förening. Beträffande de viktigare bestämmelserna för den svensk-norska
godssamtrafiken torde det alltså vara nog att här hänvisa till den
förestående afdelning som handlar om godssamtrafiken inom Sverige.
TAXOR FÖR GODSSAMTRAFIK MED DANMARK.
Godssamtrafiken mellan Sverige och Danmark har tillkommit vida senare
än man af de båda ländernas närbelägenhet intill hvarandra kunde haft
skäl att vänta. Först i början af 1890 träfTades öfverenskommelse mellan
den svenska statsbanestyrelsen och en dansk transportförvaltning, nämligen
styrelsen för Det forenede Dampskibsselskab i Köpenhamn, om dylik
samtrafik. Denna gick ut på direkt expedition via Malmö af paket- och ilgods
samt af fraktgods — hvad det senare godsslaget beträffar dock endast i
viktmängder intill 2,500 kg — mellan vissa svenska stationer och
Köpenhamn, hvilken trafik dock redan i januari 1891 utvidgades till att omfatta
äfven vagnslastförsändelser — med tillämpning af de
taxeringsbestämmelser som gällde för godssamtrafiken inom Sverige.
Kort därpå — efter det att ångfarjeförbindelsen mellan Sverige och
Danmark via Hälsingborg—Hälsingör blifvit beslutad — fick man
anledning taga i öfvervägande, huruvida icke en nordisk godssamtrafik af
omfattande betydelse kunde åvägabringas, och vid ett i Köpenhamn i
november 1891 af representanter för vederbörande förvaltningar hållet möte
träffades ett förberedande aftal angående direkt godsexpedition öfver
Hälsingborg—Hälsingör mellan samtliga svenska statsbanestationer och
stationer vid de svenska enskilda järnvägar, hvilkas förvaltningar önskade dylik
samtrafik, äfvensom stationer i Norge å ena sidan samt ett antal danska
stationer å den andra. I denna trafik skulle äfvenledes den svenska
gods-samtrafikstaxan — dock med vissa modifikationer — läggas till grund för
fraktberäkningen.
Detta aftal underställdes för Sveriges del i december 1891 den svenska
regeringens pröfning. Innan denna fattade sitt beslut i ärendet hade
emellertid chefen för civildepartementet uti på vissa håll inom landet upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
