Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
del finge tillämpas vid uppgörandet af den ifrågasatta nya nordisk-tyska
godssamtrafikstaxan, styrelsen icke ansett nödigt att hos Kungl. Maj:t
begära särskildt bemyndigande i fråga om anordnandet af ifrågavarande
sam-trafik med Holland, Belgien och Frankrike.
Taxorna för godssamtrafik med de nordiska länderna å ena sidan samt
Holland, Belgien och Frankrike å den andra trädde i kraft den 1 juni 1903.
Det återstår till sist att nämna några ord om den senast tillkomna
sam-trafiksförbindelsen mellan Sverige och utlandet, hvilken förbindelse afser
godsförsändelser mellan vissa svenska stationer samt några stationer i
Österrike—Ungern.
I skrifvelse till vederbörande nordiska och tyska förvaltningar den 24
februari 1902 meddelade generaldirektionen för de mecklenburgska
statsbanorna, att vid en konferens inom Deutsch—österreichisch—Ungarischer
Seehafen-Verband, som den 14 i samma månad hållits i Berlin,
representanten för nämnda direktion bragt på tal frågan om anordnandet af
godssamtrafik mellan å ena sidan Norden samt å den andra
Österrike—Ungern. Denna fråga hade väckt anklang hos de vid konferensen närvarande
österrikiska och ungerska representanterna, och anhöll direktionen nu om
yttrande i ärendet af de intresserade nordiska och tyska förvaltningarna.
Senare föreslog generaldirektionen sammankallandet af en konferens för
att föra frågan framåt. På denna konferens, som emellertid ej kunde komma
till stånd förrän i oktober 1903 i Bozen, beslöts bland annat att en
eventuellt blifvande taxa för den ifrågasatta trafiken borde innehålla tarifTer för
styckegods samt, hvad några varuslag beträffade, äfven för vagnslastgods,
äfvensom att järnvägsdirektionen i Altona skulle åtaga sig bestyret att vara
»geschäftsfuhrend» för samma trafik.
Sedan därpå den nya taxans utacbetande öfverlämnats åt en
kommission af tjänstemän, blefvo de den förevarande samtrafiken berörande
frågorna föremål för ytterligare öfverläggningar och beslut på konferenser i
Berlin i mars 1905 och i Wien i oktober samma år, hvarefter den nya
taxan definitivt fastställdes såsom gällande från den 1 januari 1906.
Den nordisk-österrikisk-ungerska godssamtrafikstaxans rent formella
uppställning och delvis också dess innehåll erbjuda många likheter med den
nordisk-tyska taxans. Bland olikheterna må nämnas att den förra taxan
afser endast ett mindre antal stationer — å svensk sida Stockholm,
Göteborg, Malmö, Norrköping, Örebro, Eskilstuna, Uppsala, Hälsingborg,
Jönköping, Lund och Alby samt å österrikisk-ungersk Wien, Budapest och
Prag m. fl. — äfvensom att densamma innehåller vagnslasttariffer för blott
ett fåtal varuslag såsom fisk, glasvaror, kolspetsar, järnmalm, papp och
papper, smör, spannmål, sten, telefonapparater, trämassa, trävaror och
tändstickor. Angående öfriga enskildheter hänvisas till taxan själf samt till en
af järnvägsstyrelsen den 30 december 1905 till chefen för
civildepartementet allåten skrifvelse, hvari lämnas en utförlig redogörelse för tillkomsten
af den ifrågavarande samtrafikstaxan med dess fraktsatser o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
