Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Emellertid fann byggnadschefen snart anledning föreslå ändrad grund
för nyssnämnda afgifts utgående. Detta skedde i skrifvelse till
fångvårdsstyrelsen i december 1862, uti hvilken skrifvelse chefen hemställde,
huruvida icke ifrågavarande afgift lämpligen borde utgå med 2 riksdaler pr
vagnmil, oafsedt det antal fångar som i vagnen transporterades. Mot denna
hemställan hade fångvårdsstyrelsen intet att erinra, och blef alltså den
sålunda föreslagna ändrade afgiftsbestämmelsen intagen i det cirkulär
angående fångtransporter, som trafikstyrelsen utfärdade i februari 1863.1
Nedsatta befordringsafgifter blefvo några år därefter fastställda äfven
för frigifna fångar och kronoarbetskarlar, i det att Kungl. Maj:t på
framställning af fångvårdsstyrelsen i februari 1869 bland annat förordnade, att
trafikstyrelsen ägde nedsätta afgiften för medellösa frigifna fångars och
kronoarbetskarlars hemtransport till samma belopp som enligt gällande
trupptaxa var bestämdt för transport af manskap ur armén.
Nu anförda taxeringsbestämmelser för fångtransporter fortforo ännu att
tillämpas, då trafikstyrelsen i anledning af metersystemets anbefallda
till-lämpning med 1881 års ingång såg sig föranlåten att begära fastställelse
å ändrade afgiftsbestämmelser äfven i fråga om nu omhandlade
transporter. Trafikstyrelsen afgaf alltså den 24 november 1880 ett underdånigt
förslag i ämnet, och fastställde Kungl. Maj:t den 30 april 1881 på
grundval af detta förslag en särskild »Taxa för fångtransporter å statens
järnvägar.»
Denna taxa, som fortfarande tillämpas, har endast undergått den
ändring, att villkoret om medellöshet borttagits i fråga om fånge eller
krono-arbetskarl, som äger utfå biljett till det enligt samma taxa nedsatta priset.
4. TAXEBESTÄMMELSER FÖR POSTBEFORDRAN.
Af en i augusti 1857 från byggnadschefen till postinspektoren i Malmö
afláten skrifvelse framgår, att statsbanans »ledande ingenieur» därstädes
lämnat postkontoren i Malmö och Lund det medgifvande, att af dem
anskaffade breflådor, som utsattes å bangårdarna i nämnda städer, tillsvidare
finge befordras mellan samma städer mot den afgift, som framdeles kunde
komma att af nämnda chef varda bestämd.
Med förniälan att styrelsen ingått till Kungl. Maj:t med framställning att
postbefordran å järnväg måtte få ske afgiftsfritt, anhöll poststyrelsen i
skrifvelse till byggnadschefen i oktober 1858 om chefens meddelande, på hvilka
villkor befordran af post tillsvidare kunde få äga rum å de statsbanedelar,
som lämpade sig för dylik befordran, och anförde poststyrelsen därvid bland
annat, att hvad beträffade brefbefordring pr järnväg ersättning väl borde
1 Afgiften för extra fångtransporter, d. v. s. sådana transporter af fångar, som
verkställ-des i andra än de vissa bestämda tåg åtföljande speciella fångvagnarna, skulle dock
fortfarande utgå med 37,5 öre pr mil och person. Senare meddelades i ett traflkstyrclsens cirkulär
i januari 1865, att ofvanberörda afgift af 2 rdr pr vagnmil endast afsåge en ordinarie fångvagn
med det bestämda tåget: för öfriga fångar, som åtföljde tåget, vare sig de befordrades i
fångvagn eller icke, skulle afgiften beräknas efter nyssnämnda 37,5 öre pr personmil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
