Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
des for trafik, hade förbindelse uppehållits med Kristiania öfver nordvästra
stambanan med begagnande af landsvägsbefordran till en början mellan
Kristinehamn och Arvika och från och med den 1 oktober 1869, då
linjen Kristinehamn—Karlstad blef färdig, mellan Karlstad och Arvika. Då
nordvästra stambanan i sin helhet upplåts för trafik, anordnades snälltåg i
direkt förbindelse från och till Stockholm, Göteborg och Malmö dels med
afjgång från Laxå kl. 12, io e. m. samt med ankomst till Charlottenberg kl.
5,50 e. m. och till Kristiania kl. 10,14 e. m. dels med afgång från Kristiania
kl. 4,48 e. m. och från Charlottenberg kl. 10,o e. m. samt med ankomst
till Arvika kl. 10,60 e. m., hvarifrån tåget följande morgon fortsatte kl. 6,60
f. m. samt anlände till Laxå kl. 11,ao f. m.
Den ofvan skildrade anordningen af de genomgående bantågen niellan
Stockholm, Göteborg och Malmö afsåg — förutom besörjandel af den inhemska
fjärrtrafiken — att vinna den bästa möjliga anslutning till de oss närmast
belägna större städerna i utlandet, Hamburg och Berlin. Det vore därför
önsk-ligt att här kunna lämna en fullständig redogörelse för våra kontinentala
förbindelser under nu omhandlade period, men detta har visat sig omöjligt
af brist på tillgängliga källor. Enligt hvad som emellertid af dylika kan
inhämtas voro de viktigaste vägarna.till kontinenten följande:
1) öfver Malmö till Köpenhamn och därifrån med järnväg till Korsör
samt vidare
a) med ångbåt till Lybeck, hvarifrån järnvägsförbindelse fanns till
Hamburg och Berlin,
b) med ångbåt till Kiel och därifrån med järnväg till Hamburg,
c) med ångbåt till Nyborg, därifrån öfver Fyen med järnväg och
till Jutland med ångbåt samt vidare med järnväg till Hamburg;
2) öfver Hälsingborg—Hälsingör—Köpenhamn;
3) öfver Malmö(—Köpenhamn)—Lybeck (Travemunde);
4) öfver Malmö eller Ystad till Stralsund och därifrån till Berlin med järnväg.
Vägen mellan Malmö och Köpenhamn trafikerades året om, så framt icke
is hindrade sjöfarten, i hvilken händelse vägen öfver Hälsingborg—Hälsingör
användes.
Förbindelsen mellan Köpenhamn och Hamburg öfver Korsör—Kiel, som
en tid afbröts till följd af dansk-tyska kriget, återupptogs sedermera, och
åtminstone under de sista åren af ifrågavarande tidsperiod var den
anordnad sålunda, att afresan från Köpenhamn både sommar och vinter ägde
rum kl. 7,o—7,16 e. m. samt ankomsten till Hamburg sommartiden kl. 8,20
och vintertiden kl. 10,25 följande förmiddag. I motsatt riktning ägde
aflar-den från Hamburg rum sommartiden kl. 9,46 e. m. och vintertiden kl. 5,6ö
e. m. med ankomst året om till Köpenhamn kl. 10,36—10,40 f. m. följande dag.
Förbindelsen mellan Köpenhamn och Hamburg öfver Fyen och Jutland
uppehölls med säkerhet ända från 1867 året om sålunda, att afresan från
Köpenhamn ägde rum omkr. kl. 6,40 f. m. och ankomsten till Hamburg
omkr. kl. 9,30 e. m. samt i motsatt riktning afresan från Hamburg ägde rum
kl. 7,o f. m. och ankomsten till Köpenhamn omkr. kl.’ 10,30 e. m. Tågen
mellan Köpenhamn och Hamburg öfver dessa båda vägar stodo å sistnämnda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
