Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fakultativa tåg äro jämväl i tidtabellen intagna, men gå endast vid
be-hof och på särskild order.
Extratåg äro däremot icke intagna i den fastställda tidtabellen utan
anordnas, då behof däraf uppstår. För personbefordran gå dylika tåg i ganska
stor utsträckning dels på särskild rekvisition för furstliga eller enskilda
personer, för korporationer eller för befordran af militära m. fl. transporter
dels utan rekvisition, då större persontrafik väntas till någon viss ort på
grund af utställning eller landtbruksmöte o. d., dels slutligen i förbindelse med
godtköpsresor sommartiden till någon viss ort, företrädesvis till hufvudstaden.
Till extratågen höra dessutom s. k. supplerande tåg, hvarmed man plägar
benämna det nya tåg som uppkommer, då ett ordinarie tåg af ena eller andra
anledningen måste framföras i två delar. Det supplerande tåget, som kan gå
antingen före eller efter det motsvarande ordinarie tåget, har i allmänhet
samma nummer som detta med tillägg af en littera, vanligen A, och gör
uppehåll på samma stationer. Supplerande tåg användas företrädesvis vid
jultiden, då tilloppet af resande med snälltågen är så stort, att de ordinarie
tågen icke kunna besöija hela trafiken.
Arbetståg slutligen användas, såsom namnet angifver, för framförande af
arbetare och arbetsmaterialier vid utförandet af underhålls- eller
nybyggnadsarbeten å linjerna mellan stationerna. Dessa tåg, som få disponera viss
del af linjen under en bestämd tidrymd, röra sig på den anvisade sträckan
efter behof och utan att vara bundna af någon tidtabell.
Före den 1 juni 1860 voro tågen icke uppdelade i olika slag med
hänsyn till beskaffenheten af de transporter, som de hade att utföra, men från
nämnda dag indelades de i:
passageraretåg,
blandade tåg och
godståg.
Sedermera hafva passageraretågen ytterligare uppdelats i:
persontåg och
snälltåg (expresståg).
Genom den förstnämnda af dessa uppdelningar skildes för första gången
uttryckligen mellan tåg för besöijande af persontrafikens och för
godstrafikens behof. Då emellertid redan före vidtagandet af denna uppdelning ett
sådant särskiljande i praktiken utbildats, var införandet af benämningen
passageraretåg icke förbundet med en samtidig väsentlig ändring i afseende å
de så benämnda tågens gångtider.
Med hänsyn till de olika tågslagens uppgift i fråga om persontrafiken må
framhållas, att godstågen och de blandade tågen jämte sitt hufvudändamål
att besöija godstrafiken betjäna den lokala persontrafiken, för hvilken
desamma i regeln äro eller kanske rättare hafva varit synnerligen lämpliga.
De med dessa tåg förenade olägenheterna af ringa hastighet och långa
uppehåll å stationerna hafva ju i fråga om korta resor hittills varit af
jämförelsevis ringa betydelse. Passageraretågen åter, som visserligen besöijde äfven
lokaltrafik, voro i första rummet afsedda för de mera långväga resandena
och hade med anledning häraf snabbare fart och kortare uppehåll å sta tio-
Statens järnvågar 1856—1906. IV. 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
