Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ner, hvilka nästan sammanföllo med hvarandra. Likaså rättades uren å
västra stambanan från Stockholm efter Stockholms tid, så länge trafiken ej
var utsträckt längre än till Sparreholm. Då vid västra stambanans
fullbordan på hösten 1862 fråga uppkom om tidsbestämmelsen för bantågen,
väcktes förslag om möjligheten att erhålla en genom lag stadgad, för hela riket
gällande normaltid, efter hvilken alla officiella tidsbestämmelser borde
rättas. Då emellertid dåvarande chefen för statens järnvägsbyggnader trodde
sig finna, att ett sådant förslag icke skulle vinna bifall, fattades beslut om
järavägstidens bibehållande efter samma beräkning, som redan under sex år
varit gällande för den längsta sträckningen af västra stambanan — ett
beslut, som hufvudsakligen grundade sig på följande två skäl, nämligen dels
att denna medeltid möjligen kunde blifva gemensam för de öster om
Göteborgs meridian belägna svenska järnvägarna och de väster om densamma
belägna norska järnvägarna, dels att denna medeltid icke kunde föranleda
därtill, att en resande, som icke hade kunskap om förhållandet mellan
järnvägstiden och den lokaltid, han vanligen rättade sig efter, skulle för
sent inträffa vid afgångsstationen, hvilket med rätta ansågs leda till större
tidsförlust än att komma några minuter för tidigt. Från och med den 2
december 1864, då södra stambanan förbands med de öfriga, rättades äfven
å denna stambana uren efter Göteborgs meridian. Till bekvämlighet för de
resande anslogos å stationerna tabeller, som utvisade förhållandet mellan
järnvägstiden och lokaltiden, hvaijämte å de större stationerna uren voro
försedda med två olika färgade minutvisare, hvilka angåfvo, den ena
jäm-vägstid och den andra lokaltid. Å de genom trafikstyrelsens försorg tryckta
ordinarie tidtabellerna angafs tiden alltid enligt den för bandelen gällande
järnvägstiden. Ibland framhölls emellertid skillnaden mellan denna och
ortstiderna ytterligare såsom skedde uti en i Post- och Inrikes tidningar för den 22
aug. 1863 införd annons om anordnande af ett extratåg från Stockholm till
Vingåker i anledning af å sistnämnda ort pågående landtbruksmöte, i hvilken
annons, förutom järnvägstiden, ortstiden vid hvaije särskild station fanns angifven.
Emellertid väcktes under den följande tiden flera förslag om antagande
af en annan järnvägstid. I Dagligt Allehanda för en af de första dagarna
af oktober 1864 föreslog kaptenlöjtnanten C. A. Pettersson, att tiden öfver
hela riket skulle beräknas efter Stockholms tid. »Sverige har», yttrar
författaren, >sin hufvudsakliga utsträckning i nord och syd och tidsskillnaden
mellan dess ostligaste och västligaste städer (Haparanda och Strömstad)
utgör endast omkring 51 minuter. Om därför tiden öfver hela riket
bestämdes efter en medelmeridian, skulle den största förekommande afvikningen
från lokaltiden uppgå till endast några och tjugu minuter, som icke äro af
den ringaste betydenhet, ty hufvudsaken är väl, att alla på samma ställe
äro ense om tiden. Det återstår nu att bestämma den meridian, enligt
hvilken tiden öfver hela riket borde räknas. För västra stambanan begagnas,
som man vet, Göteborgs tid. Men denna är olämplig, enär Göteborgs
meridian med undantag af en liten bit af Bohuslän lämnar hela Sverige på
östra sidan om sig. Tidsskillnaden mellan Göteborg och Haparanda är 49
minuter, och denna afvikning från lokaltiden, hvilken skulle äga rum för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
