Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
minuters västligt afstånd från Stockholms observatorii meridian. Genom
remiss den 4 juni 1868 anbefallde Kungl. Maj:t trafikstyrelsen att i fråga
om detta förslag inkomma med yttrande, dels huruvida de af akademien
uttalade åsikter om den lämpligaste meridianen funnes vara af beskaffenhet
att kunna läggas till grund för bestämmandet af en för landet gemensam
medeltid, dels ock, efter samråd med vederbörande myndighet i Norge, i
fråga om bestämmandet af en för Sverige och Norge gemensam järnvägstid
att tillämpas så snart järnvägssträckningen de bägge länderna emellan
hunnit fullbordas, eller, om hinder därför ansåges möta, af en sådan för de
särskilda rikena olika tidsberäkning, som vore förenad med minsta olägenhet.
Till åtlydnad häraf meddelade styrelsen i skrifvelse den 3 juni 1871, att
de norska järnvägarna rättade sig efter Kristiania tid, som vore 6 minuter
efter Göteborgs, i hvilket förhållande någon ändring från norsk sida icke
kunde påräknas, till följd hvaraf frågan om gemensam svensk-norsk tid torde
böra förfalla, då det väl icke kunde komma i fråga att rätta de svenska
järnvägarnas tid efter en västligare meridian än Göteborgs, hvarefter
styrelsen förklarade sig dela de af vetenskapsakademien uttalade åsikter om den
gemensamma borgerliga tidens bestämmande.
Genom beslut den 15 september 1871 förklarade emellertid Kungl. Maj:t
att, då läget för den meridian, hvilkens medelsolstid skulle blifva gemensam
borgerlig tid för hela riket, icke kunde bestämmas annorlunda än att
förskjutningarna af de naturliga dagstiderna för betydliga delar af riket komme
att uppgå till 32 minuter, och hvad anginge de östligaste orterna inom
Västerbottens och Norrbottens län vida därutöfver, Kungl. Maj:t icke funnit
skäl förekomma att förordna om vidtagande af åtgärd i syfte att införa en
för hela riket eller större del däraf gemensam borgerlig tid, vid hvilket
förhållande Kungl. Maj:t funnit framställningen om förändring i järn vägstiden
icke kunna vinna afseende.
På grund häraf bibehölls järnvägstiden oförändrad i afvaktan på
införandet af en för hela riket gemensam tidsberäkning. Genom kungörelsen
den 31 maj 1878 bestämdes omsider, att tiden för alla orter inom Sverige
skulle från och med den 1 påföljande januari beräknas efter medelsolstiden
för den af vetenskapsakademien i ofvannämnda utlåtande föreslagna
meridianen, hvilken i det närmaste sammanfaller med den s. k.
mellaneuro-peiska tiden. För att göra öfverensstämmelsen med sistnämnda tid
fullständig tillbakaflyttades genom kungörelsen den 16 juni 1899 den gemensamma
tidsberäkningen 14 sekunder.
3. TÅGENS HASTIGHET.
Begreppet hastighet är i fråga om järnvägar flertydigt och fordrar ett
tilläggsord för att i hvarje fall rätt förstås. Man har fördenskull uttrycken
högsta tillåtna hastigheten,
grundhastigheten,
farhastigheten,
medelhastigheten och
resehastigheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
