Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tilldelades hvarje station flera rader å trafikdirektörsexpeditionens
fördel-ningsformulär. Signaturer å de stationer, från hvilka vagnar skulle
ankomma, infördes i kolumnen »från» och signaturer å de stationer, till hvilka
vagnar skulle afsändas, i kolumnen »till». Alldeles samma formulär
tjänade som vagndispositionsböcker för stationerna. Hvaije rapportdag hade
sin särskilda afdelning, där rapport, fördelning och tomvagnarnas
ankomsttid funnos inskrifna.
De af öfverdirektören för trafikafdelningen år 1894 fastställda
normalformulären voro däremot icke lämpade för dylik användning. Å
trafik-direktörsexpeditionernas formulär tilldelades hvarje station endast en rad,
hvilken uppställning icke medgaf omedelbart nedskrifvande af samtliga
vagndispositioner för såväl mottagnings- som afsändningsstationer. Följden blef,
att fördelningsarbetet i de flesta fall utfördes på sådant sätt, att signaturen
för den station, som hade vagnarna disponibla, skrefs i kolumnen »från»
och därefter signaturerna för samtliga de stationer, till hvilka vagnar från
förstnämnda station skulle sändas, i kolumnen »till». Ordern blef sålunda
endast aftelegraferad till afsändningsstationen. Det formulär, som afsågs för
stationerna, saknade kolumnen »fördelningsorder» och tjänade endast att
underlätta telegraferingen. På vissa linjer synes det icke ens varit i bruk.
Den största bristen hos 1894 års rapportsätt, hvilken dock äfven
före-fanns hos det som infördes vid första trafikdistriktet år 1873, var att
för-delningsmyndigheten endast förfogade öfver en del af den för lastning
tillgängliga vagnmaterielen. Enär blott de vagnar, som funnos disponibla för
bortbeordring, och de, som voro behöfliga utöfver befintlig tillgång, uppgåfvos
till trafikdirektörsexpeditionen, blefvo stationer, som hade större afgående
än ankommande trafik, under tider af vagnbrist sämre tillgodosedda än
de, som hade lika stor trafik af båda slagen. Den dispositionsrätt öfver
vagnarna, som fortfarande låg kvar i stationsföreståndarnas hand,
försvårade kontrollen och frestade till afgifvande af oriktiga rapporter, om fördel
därigenom kunde vinnas för egen station.
Omorganisationen af linjeförvaltningen vid införandet af
distriktschefs-befattningarna och indelningen af hvarje distrikt i tre trafiksektioner
under hvar sin trafikinspektör fick stort inflytande på vagnfördelningen.
Genom Kungl. Maj:ts nådiga instruktion för järnvägsstyrelsen med
underlydande distriktsförvaltningar af den 15 oktober 1897 ålades trafikbyrån att
granska inkommande vagnrapporter och hos öfverdirektören för
trafikafdel-ningen göra hemställan om de åtgärder, som i följd af granskningen kunde
befinnas erforderliga i afseende å vagnfördelningen distrikten emellan.
Di-striktschefen ägde att ombesörja vagnfördelningen mellan distriktets
trafiksektioner och trafikinspektörerna att handhafva den inom respektiva
sektioner. Beträffande vagnfördelningen ingingo icke andra än dessa
kortfattade anvisningar i instruktionen.
Att genom distriktschefsinstitutionens införande en tredje
fördelnings-inyndighet insköts mellan öfverdirektören för trafikafdelningen och
trafikinspektörerna kan icke betecknas som ett steg i den rätta riktningen. Trots
tillkomsten af bestämmelsen att distriktschefen skulle ombesörja vagnför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
