Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dessa sistnämndas användande vid järnvägarna var påkalladt ur
säkerhetssynpunkt och hade sin grund i detta kommunikationsmedels egna natur.
Det låg nämligen i sakens natur, att å vissa ställen af banan hinder för
bantågens oafbrutna gång lättare kunde uppstå än annorstädes. Sådana
ställen vore t. ex. järnvägsstationer, hvarest andra bantåg kunde vara inne
eller spåren upptagna af vagn växlingar och andra tillfälliga hinder;
svängbroar öfver vattenkommunikationer, som måste öppnas för genomfart så alt
banan vore afbruten, då fartyg passerade, samt föreningar med andra banor,
hvarifrån bantåg kunde vara att förvänta.
Å sådana farliga ställen var det nödvändigt att noggrant beräknade
försiktighetsmått iakttoges till skydd såväl för stället som för de ankommande
bantågen.
Fördenskull blef det redan vid järnvägarnas första början föreskrifvet, alt
vid alla dylika ställen så kallade fasta signaler skulle finnas, med hvilka
tydliga och bestämda tecken kunde gifvas åt personalen för ett annalkande
bantåg.
För statens järnvägar antogos och finnas beskrifna uti ifrågavarande
reglemente tvenne slag af fasta signaler: semaforsignaler och skifsignalcr.
Under samma afdelning som de fasta signalerna omnämndes i
reglementet handsignalerna eller signaler med flagga, handsignallykta eller
signal-gifvarens armar, hvarjämte reglementet upptog under särskilda afdelningar
knallsignaler, signaler å bantågen och signaler med ånghvisslan och
signal-piporna.
De fasta signalernas utseende och samtliga signalers användningssätt för
visande af olika signaler äro närmare angifna å annat ställe i denna
minnesskrift under rubriken: signal- och förreglingsanordningar, hvartill i
sådant hänseende hänvisas.
De följande kapitlen uti ifrågavarande tjänstgöringsreglemente omfattade,
såsom ofvan nämnts, instruktioner för viss tjänstepersonal, för hvilka
instruktioner, såsom sedermera utbrutna från det egentliga
tjänstgöringsregle-mentet, här nedan vidare redogöres i ett sammanhang.
2. T.JÄNSTGÖRIXGSREGLEMENTET AF ÅK 1862.
Tjänstgöringsreglementet af år 1858 ägde bestånd till den 1 februari
1863, då i dess ställe trädde i tillämpning ett till någon del omredigerad!
tjänstgöringsreglemente, tryckt år 1862, vid hvars öfversändande i december
sistnämnda år till linjebefalet erinrades, att inga egentliga förändringar i
det äldre reglementet ulan endast förtydliganden och noggrannare
bestämmelser i vissa fall samt någon omflyttning af ordningen i de gamla
föreskrifterna sinsemellan blifvit vidtagna.
Beträffande skiljaktigheterna mot förra reglementet i de delar, h va rom
nu är fråga, eller reglementets fyra första kapitel torde här anmärkas
upptagande under allmänna bestämmelser af föreskrifter om personalens
antagande och afskedande samt permission, hvarjämte tiden för uppsägning ai
tjänsten förlängdes från fjorton dagar till tre månader.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
