Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bref och brefkort, il- och fraktgodslistor med till dem hörande frakt- och
efterkrafssedlar, tullförpassningar m. m. samt förteckningar å res-, il- och
fraktgods. Om särskild packmästare medföljde, skulle han handhafva
resgodset med därtill hörande förteckningar, tullförpassningar m. m. Såväl
han som 2:dra konduktören skulle vara l:sta konduktören behjälpliga vid
biljettgranskningen och insamlandet af personbiljetterna, hvilka skulle
af-lämnas till l:sta konduktören.
Utom kännedom om tjänsten rörande författningar skulle såväl
konduktör som packmästare äga godkänd färdighet i telegrafering från tåg.
Tillägg till berörda instruktion infördes genom cirkulär den 11 februari
1904, hvarigenom föreskrefvos vissa åtgärder från tågbefalhafvarens sida vid
bromsning, som ej verkställts af lokomotivpersonalen.
SIGNALKARLAR OCH SPÅRVÅXLARE.
Medan 1858 års tjänstgöringsreglemente sammanställde signalkarlar och
spårväxlare med ban- och grindvaktare under en gemensam benämning,
vaktare tillhörande trafikafdelningen, upptogos i 1862 års
tjänstgöringsreglemente under ett särskildt kapitel instruktion för signalkarlar och
spårväxlare, hvilkas åligganden sedan med de modifikationer, som ändrade
förhållanden betingade, återfinnas i instruktion för signalkarlar och spårväxlare
kungjord till efterlefnad genom cirkulär den 28 oktober 1877.
I denna instruktion infördes stadgande, att signalkarlar och spårväxlare
å stationerna tillhörde trafikafdelningen och stode under vederbörande
sta-tionsföreståndares direkta befal, medan dessa betjänte vid
signaleringsinrätt-ningar eller spårväxlar ute å banan tillhörde banafdelningen och stode under
närmaste befal af banmästaren å den afdelning, inom hvilken tjänstgöringen
ägde rum. Ingen finge såsom signalkarl eller spårväxlare tjänstgöra, som
icke blifvit vederbörligen examinerad och godkänd samt ägde nödig öfning i
signalinrättningars och spårväxlars skötande och vård.
Signalkarl hade att ansvara för att signalinrättningen städse vore i
fullt brukbart skick; och föreskrefvos fördenskull vissa åtgärder från hans
sida. Då tåg väntades, skulle han alltid vara försedd med handsignalefTekter
och knalldosor att användas i nödfall och om signalinrättningen komme
i olag. Signalkarl finge aldrig gifva signal till »varsamhet», innan han
förvissat sig om att intet hinder för tågets gång förefunnes, och måste, om
signalapparaten vore anbragt så långt från det ställe, för hvilket densamma
skulle skydda tåget, att signalkarlen icke personligen kunde förskaffa sig
denna visshet, från själfva stället hafva erhållit särskild signal eller
meddelande, att allt vore klart för tågets framsläppande, innan han gåfve
varsam-hetssignalen. Han hade jämväl att efterse, om sista vagnen å förbigående
tåg försetts med signaler enligt signalordningen.
Spårväxlare hade att utöfva den närmaste omsorgen öfver att
spårväxel ständigt hölles i god ordning; och föreskrefvos bestämmelser för honom
i sådant syfte. Han bure ansvaret för att växeln alltid ställdes rätt för det
spår, hvarå tåg skulle framgå. Då tåg ginge mot spårväxel, skulle denna
hållas stadigt eller vara låst eller ock annorlunda säkert fastad; då tåget
Statens järnvågar 1856—1906. IV. 31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
